Pegi ngagai isi

Gerija Katolik

Ari Wikipedia
Emblem of the Holy See
Gerija Katolik
Ecclesia Catholica
Saint Peter's Basilica
Basilika St. Peter ba Vatikan, gerija Katolik ke pemadu besai ba dunya
KlasifikasyenKatolik
Teks pengarapBup Kudus Katolik
TeologiTeologi Katolik
PolitiEpiscopal[1]
GovernancePanggau Tuchi enggau Roman Curia
PopeFrancis
Particular churches
sui iuris
Gerija Latin enggau 23 Gerija Katolik Timur
Uskup
Parishes221,700 approx.
MenuaWorldwide
JakuJaku Latin Gerija enggau jaku orang asal
LiturgiWestern and Eastern
Indu palanVatikan
Pemungkal
AsalAbad ke-1
Judaea, Empayar Rom[2][3]
PenyerekangProtestan
Kaban1.28 bilion nitihka World Christian Database (2024)[4]
1.39 bilion nitihka Annuario Pontificio (2022)[5][6]
Clergy
Hospitals5,500[7]
Primary schools95,200[8]
Secondary schools43,800
Lambar web resmivatican.va

Page Templat:Wp/dtp/Hlist/styles.css has no content.Page Templat:Wp/dtp/Plainlist/styles.css has no content.Page Modul:Wp/dtp/Sidebar/styles.css has no content.Page Templat:Wp/dtp/Hlist/styles.css has no content.Page Modul:Wp/dtp/Sidebar/styles.css has no content.Page Templat:Wp/dtp/Hlist/styles.css has no content.Page Modul:Wp/dtp/Sidebar/styles.css has no content.

Page Templat:Wp/dtp/Hlist/styles.css has no content.Page Modul:Wp/dtp/Sidebar/styles.css has no content.Page Templat:Wp/dtp/Hlist/styles.css has no content.Page Modul:Wp/dtp/Sidebar/styles.css has no content.Page Templat:Wp/dtp/Hlist/styles.css has no content.Page Modul:Wp/dtp/Sidebar/styles.css has no content.

Gerija Katolik, tau dikumbai Gerija Roman Katolik, nya gerija Kristian ke pemadu besai, enggau penyampau 1.28 ngagai 1.39 bilion orang Katolik ke udah dibaptisa ba serata dunya maya taun 2024.[4][5][9] Iya entara institusyen entarabansa ke pemadu tuai sereta besai di dunya lalu udah bejalaika tanggungpengawa ke tampak dalam sejarah enggau pemansang tamadun menua Barat.[10][11][12][13] Gerija tu nyengkaum 24 iti gerija sui iuris, nyengkaum Gerija Latin enggau 23 iti Gerija Katolik Timur, ti mungkur nyau deka 3,500[14] uskup enggau eparchi ba serata dunya. Pope, uskup Rom, nya tuai paderi gerija nya[15] Uskup Rom, dikelala enggau Panggau Tuchi, nya kuasa ti merintah gerija. Tubuh administrasyen Panggau Tuchi, Roman Curia, bisi opis besai iya ba Vatikan, sebuah menua nengeri mit ti meredika sereta enklaf dalam kandang indu nengeri Itali, Rome, ti endur pope nyadi tuai nengeri.

Lunas pengarap Katolik bisi ditemu dalam Pengaku Pengarap Nicene. Gerija Katolik ngajar iya nya eklisia ti siti aja, kudus, katolik enggau bepun ari sida rasul ti ditumbuhka Jesus Kristus dalam Pengawa Iya ti Besai,[16][17][note 1] ti madahka bala bishop iya nya penganti bala rasul Kristus, lalu paus nya penganti Sante Peter, ti diberi Jesus Kristus kuasa ti pemadu tinggi.[20] Iya ngetanka iya ngemeranka pengarap Kristian asal ti diajar bala rasul, ngetanka pengarap nya enggau enda salah nengah bup kudus enggau tradisyen kudus baka ti bepenemu tulin nengah magisterium gerija.[21] Ritus Roman enggau ke bukai ari Gerija Latin, liturgi Katolik Timur, enggau institut baka perintah mendikan, perintah monastik ke ditutup enggau perintah ketiga ngayanka mayuh macham pemerat teologi enggau rohani dalam gerija.[22][23]

Ari tujuh sakramen iya, Eukarista nyadi sakramen ti pemadu beguna, ti diintu ngena chara liturgi dalam Misa.[24] Gerija Katolik mega ngajar, nengah pengawa nyerahka imam, roti enggau wain ti diberi nyadi piring nyadi tubuh enggau darah Kristus. Dara Maria dipebasa nyadi Dara Belama, Indai Allah Taala, enggau Ratu Serega; iya dipebasa dalam dogma enggau devosyen.[25] Ajar sosial Katolik ngemeratka sukung sukarela ngagai orang ke sakit, seranta, enggau orang ke tusah nengah pengawa pengasih ti tubuh enggau rohani. Gerija Katolik bejalaika bepuluh ribu buah sekula, universiti enggau kolej, sepital, enggau rumah anak patu balu Katolik di serata dunya, lalu nyadi gerempung ukai perintah ti pemadu besai nyendiaka pelajar enggau nyaga pengerai di dunya.[26] Entara servis rama iya ke bukai iya nya mayuh bengkah gerempung pengasih enggau pemensia.

Gerija Katolik udah balat ngasuh filosofi, adat, seni, litaricha, muzik, undang-undang,[27] enggau sains ba menua Barat.[28] Orang Katolik diau ba serata dunya nengah pengawa misi, imigresyen, diaspora, enggau orang ke nukar pengarap. Kenyau ari abad ke-20, majoriti sida diau ba Global Selatan, sebagi ketegal sekularisasi di Eropah enggau Amerika Utara. Gerija Katolik bekunsi komuni enggau Gerija Ortodoks Timur nyentuk ngagai Penyerekang Timur–Barat dalam taun 1054, ti nyakal kelebih agi kuasa pope. Sebedau Kunsil Epesus dalam taun 431 AD, Gerija Timur mega bisi enggau dalam komuni tu, baka Gerija-gereja Ortodoks Oriental sebedau Kunsil Chalcedon dalam taun 451 AD; semua beserara kelebih agi ketegal bida dalam Kristologi. Gerija-gereja Katolik Timur, ke ngembuan penyampau kaban begulai urung 18 juta iku, ngarika seraban orang Kristian Timur ke pulai tauka mengkang begulai enggau pope maya tauka nitihka penyarut tu ketegal mayuh macham gaya sejarah. Ba abad ke-16, Reformasyen ngujungka penumbuh raban Protestant ti beserekang. Kenyau ari ujung abad ke-20, Gerija Katolik udah dikritik ketegal ajar iya pasal seksualiti, sereta ajar iya ti ngelaban ordinasyen orang indu.

Penerang

[edit | edit bunsu]

Malin

[edit | edit bunsu]
  1. Marshall, Thomas William (1844). Notes of the Episcopal Polity of the Holy Catholic Church. London: Levey, Rossen and Franklin. Templat:ASIN.
  2. Stanford, Peter. "Roman Catholic Church". BBC Religions. BBC. Diarkib ari asal ba 6 January 2021. Diambi 1 February 2017.
  3. Bokenkotter 2004, p. 18.
  4. 4.0 4.1 "Status of Global Christianity, 2024, in the Context of 1900–2050" (PDF). Center for the Study of Global Christianity, Gordon-Conwell Theological Seminary. Diambi 23 May 2024. Christian total 2,631,941,000, Catholic total 1,278,009,000 (48.6%)
  5. 5.0 5.1 5.2 "The Pontifical Yearbook 2024 and the Annuarium Statisticum Ecclesiae 2022". L'Osservatore Romano (id jaku Itali). April 4, 2024. Diambi April 29, 2024.
  6. "New Church statistics reveal more Catholics, fewer vocations". Vatican News (id jaku Inggeris). April 4, 2024. Diarkib ari asal ba 2024-07-02. Diambi 2024-07-02.
  7. Calderisi, Robert. Earthly Mission – The Catholic Church and World Development; TJ International Ltd; 2013; p.40
  8. "Laudato Si". Vermont Catholic (Winter ed.). 8 (4): 73. 2016–2017. Diambi 19 December 2016.
  9. Marty, Martin E. (29 April 2021). "Roman Catholicism". Encyclopedia Britannica. Diarkib ari asal ba 15 June 2015. Diambi 17 June 2021.
  10. Mark A. Noll. The New Shape of World Christianity (Downers Grove, IL: IVP Academic, 2009), 191.
  11. Haynes, Jeffrey (13 January 2016). Routledge Handbook of Religion and Politics (id jaku Inggeris). Routledge. ISBN 978-1-317-28746-9. Diarkib ari asal ba 26 December 2022. Diambi 8 December 2022.
  12. Varghese, Alexander P. (2008). India : History, Religion, Vision And Contribution To The World (id jaku Inggeris). Atlantic Publishers & Dist. ISBN 978-81-269-0904-9. Diarkib ari asal ba 26 December 2022. Diambi 8 December 2022.
  13. O'Collins, p. v (preface).
  14. "Statistics by Country, by Catholic Population [Catholic-Hierarchy]". Catholic-Hierarchy.org. David M. Cheney. 20 November 2005. Diarkib ari asal ba 4 March 2023. Diambi 4 March 2023.
  15. "Lumen gentium". www.vatican.va. Diarkib ari asal ba 6 September 2014. Diambi 11 October 2020.
  16. "Vatican congregation reaffirms truth, oneness of Catholic Church". Catholic News Service. Diarkib ari asal on 10 July 2007. Diambi 17 March 2012.
  17. Bokenkotter 2004, p. 7.
  18. Penyalat nyebut: Tag <ref> tidak sah; tiada teks disediakan bagi rujukan yang bernama note1cite1
  19. Penyalat nyebut: Tag <ref> tidak sah; tiada teks disediakan bagi rujukan yang bernama note1cite2
  20. Holy Bible: Matthew Templat:Bibleverse-nb
  21. Templat:Cite CCC
  22. Templat:Cite CCC
  23. Colin Gunton. "Christianity among the Religions in the Encyclopedia of Religion", Religious Studies, Vol. 24, number 1, page 14. In a review of an article from the Encyclopedia of Religion, Gunton writes: "[T]he article [on Catholicism in the encyclopedia] rightly suggests caution, suggesting at the outset that Roman Catholicism is marked by several different doctrinal, theological and liturgical emphases."
  24. Templat:Cite CCC
  25. "The Four Marian Dogmas". Catholic News Agency. Diambi 25 March 2017.
  26. Agnew, John (12 February 2010). "Deus Vult: The Geopolitics of Catholic Church". Geopolitics. 15 (1): 39–61. doi:10.1080/14650040903420388. ISSN 1465-0045. S2CID 144793259.
  27. Raymond Wacks, Law: A Very Short Introduction, 2nd Ed. (Oxford University Press, 2015) p. 13.
  28. Penyalat nyebut: Tag <ref> tidak sah; tiada teks disediakan bagi rujukan yang bernama O'CollinsPref2
  1. Seraya Gerija Katolik ngumbai diri nyadi penerus ti tulin ari komuniti Kristian ti ditumbuhka Jesus Kristus, iya ngajar gerija enggau komuniti Kristian bukai tau dalam komuni ti enda sempurna enggau Gerija Katolik.[18][19]

Bibliografi

[edit | edit bunsu]

Laman web bukai

[edit | edit bunsu]