Singapura
Republik Singapura
| |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rambai jaku: Majulah Singapura (Melayu) "Mansang meh Singapura" | |||||||
| Anthem: Majulah Singapura (Melayu) "Onward Singapore" | |||||||
| Indu menua | Singapura (city-state)[lower-alpha 1] 1°17′N 103°50′E / 1.283°N 103.833°E | ||||||
| planning area by population ti pemadu besai | Bedok[2] | ||||||
| Jaku Rasmi | |||||||
| Jaku Nasional | Jaku Melayu | ||||||
| Raban bansa (2023)[lower-alpha 2] | |||||||
| Pengarap (2020)[lower-alpha 3] | |||||||
| Perintah | Republik beparlimen parti dominan beserakup | ||||||
• Presiden | Tharman Shanmugaratnam | ||||||
| Lawrence Wong | |||||||
| Seah Kian Peng | |||||||
| Sundaresh Menon | |||||||
| Aum Kaunsil | Parliamen | ||||||
| Meredeka ari United Kingdom enggau Malaysia | |||||||
| 3 Jun 1959 | |||||||
| 16 September 1963 | |||||||
| 9 Ogos 1965 | |||||||
| Menua | |||||||
• Pemesai | 735.2 km2 (283.9 bt2)[4] (176th) | ||||||
| Penyampau tubuh | |||||||
• 2023 estimate | |||||||
• Pemayuh tubuh | 7,804/km2 (20,212.3/sq mi) (2nd) | ||||||
| GDP (PPP) | 2024 estimate | ||||||
• Total | |||||||
• Per capita | |||||||
| GDP (nominal) | 2024 estimate | ||||||
• Total | |||||||
• Per capita | |||||||
| Gini (2017) | sedang | ||||||
| HDI (2022) | amat tinggi · 9th | ||||||
| Mata duit | Dollar Singapura (S$) (SGD) | ||||||
| Zon jam | UTC+8 (Singapore Standard Time) | ||||||
| Date format | dd/mm/yyyy | ||||||
| Tisi deriba | left | ||||||
| Kod talipaun | +65 | ||||||
| Kod ISO 3166 | SG | ||||||
| TLD Internet | .sg | ||||||
Singapura tauka nama resmi iya Republik Singapura ia nya siti menua pulau ti bepalan ba tepi hujung selatan Semenanjung Tanah Melayu. Menua nya urung satu darjah latitud (137 kilometer tauka 85 batu) utara ekuator, ari ujung selatan Semenanjung Tanah Melayu, besepiak enggau Selat Melaka ba barat, Selat Singapura ba selatan begulai enggau Pulau Riau di Indonesia, Tasik China Selatan ba timur, enggau Selat Johor enggau Negeri Johor, Malaysia ba timur.
Nama enggau asal nama
[edit | edit bunsu]Nama Singapura datai ari leka jaku Melayu, Singapura ke datai ari leka jaku Sanskrit ti mai reti 'mengeri singa' (Sanskrit: सिंहपुर; romanised: Siṃhapura; Brahmi: 𑀲𑀺𑀁𑀳𑀧𑀼𑀭; enggau literal mai reti "mengeri singa"; siṃha reti iya 'singa', pura reti iya 'nengeri' tauka 'kubu').[9] Pulau Ujong nya siti ari endur ke pemadu tumu nyebut pasal Pulau Singapura, ke setipak enggau cherita China ari abad ketiga ke nyebut pasal endur nyadi Pú Luó Zhōng (China: 蒲 羅 中), transkripsyen nama jaku Melayu ke ‘pulau ba ujung semenanjung’.[10] Penerang keterubah pasal nama Temasek (tauka Tumasik) bisi ditemu dalam Nagarakretagama, iya nya bup eulogi jaku Jawa ke ditulis dalam taun 1365, enggau bup jaku Vietnam ari timpuh ke sama. Nama tu engka mai reti Mengeri Tasik, laban iya datai ari jaku Melayu tasek, reti iya ‘tasik’ tauka ‘danau’.[11] Pemata ari menua China ke benama Wang Dayuan ngabas siti endur kena taun 1330 dikumbai Danmaxi (China: 淡馬錫; pinyin: Dànmǎxí; Wade–Giles: Tan Ma Hsi) tauka Tam ma siak, bepanggai ba chara nyebut; tu engka transkripsyen Temasek, tauka, iya engka gempung leka jaku Melayu Tanah enggau jaku China xi ti mai reti ‘tin’, ti kala didagangka ba pulau nya.[12][11]
Variasyen nama Siṃhapura dikena ungkup sekeda mengeri di serata pelilih menua sebedau numbuhka Perintah Singapura. Dalam budaya Hindu–Buddha, singa dikaitka enggau kuasa sereta nyaga, ti engka nerangka penarit nama ti baka nya.[13][14] Nama Singapura nganti Temasek kira-kira sebedau kurun ke-15, pengudah penumbuh Perintah Singapura ba pulau nya ulih siku Raja (putera) Sumatera ti rari ari Palembang. Taja pia, maya enggau kebuah ke bendar nama nya ditukar bedau ditemu. Karang Sulalatus Salatin setengah sejarah madahka Temasek ditukar Sang Nila Utama nama iya nyadi Singapura, siku Raja Sumatera abad ke-13 ari Palembang. Sulalatus Salatin mega madahka Sang Nila Utama betemu enggau jelu ti nyelai ba pulau nya ti diambi iya nyadi singa. Meda utai tu nyadika tanda, iya lalu numbuhka menua Singapura endur iya betemu enggau jelu nya.[15]: 37, 88–92 [16]: 30–31 Hipotesis kedua ti diambi ari sumber jaku Portugis, ngepostulatka cherita mitos tu bepelasarka pengidup ti bendar Parameswara ari Palembang. Parameswara madahka diri meredeka ari Majapahit lalu niki Panggau Singa. Udah nya dibuai orang Jawa, iya lalu ngerampas kuasa atas Temasek. Iya engka udah ngaga baru nama endur nya nyadi Singapura, ngingatka kerusi diraja ti udah dibuai iya.[17]
Lebuh Jipun megai menua nya, Singapura diberi nama baru Syonan-to (Jipun: 昭 南, Hepburn: Shōnan), ti mai reti 'penampak selatan'.[18][19] Singapura kekadang disebut ngena nama kumbai "Nengeri Taman", lebuh ti ngenang pasal taman enggau jalai ti bebaris enggau pun kayu.[20] Siti agi nama ti enda formal, iya nya “Titik Mirah Mit”, dikena sepengudah artikel dalam Asian Wall Street Journal kena 4 Ogos 1998 madahka Presiden Indonesia B. J. Habibie ngumbai Singapura nyadi titik mirah ba kar.[21][22][23][24]
Nota
[edit | edit bunsu]- ↑ Singapore has no official distinct capital city as it is a city-state.[1]
- ↑ Proportions of ethnic groups are calculated based only on the resident population, which comprises Singapore Citizens (SC) and Permanent Residents (PR).[3]
- ↑ Proportions of religious denominations are calculated based only on the resident population, which comprises Singapore Citizens (SC) and Permanent Residents (PR).[3]
- ↑ Singapore Citizen (SC) population is 3,610,700, Permanent Resident (PR) population is 538,600, Non-Resident population is 1,768,300.[5]
Kereban sanding
[edit | edit bunsu]- ↑ "Singapore". Encyclopaedia Britannica. Archived from the original on 28 August 2022. Retrieved 29 August 2019.
The city, once a distinct entity, so came to dominate the island that the Republic of Singapore essentially became a city-state.
- ↑ "Singapore Department of Statistics population report for 2022". Singstat. Archived from the original on 24 December 2022. Retrieved 7 June 2023.
- ↑ 3.0 3.1 "Population Trends 2023". Singapore Department of Statistics. Archived from the original on 6 July 2024. Retrieved 6 July 2024.
- ↑ "Environment - Latest Data". Singapore Department of Statistics. 31 January 2023. Archived from the original on 19 July 2019. Retrieved 15 May 2023.
- ↑ "Population and Population Structure". Department of Statistics Singapore. Archived from the original on 16 November 2023. Retrieved 16 November 2023.
- ↑ 6.0 6.1 6.2 6.3 "World Economic Outlook Database, April 2024 Edition. (Singapore)". www.imf.org. International Monetary Fund. 16 April 2024. Retrieved 17 April 2024.
- ↑ "Distribution of Family Income – GINI Index". Central Intelligence Agency. Archived from the original on 30 November 2018. Retrieved 25 January 2019.
- ↑ "Human Development Report 2023/2024" (PDF) (in Inggeris). United Nations Development Programme. 13 March 2024. Archived (PDF) from the original on 13 March 2024. Retrieved 13 March 2024.
- ↑ "Singapore". Bartleby. Archived from the original on 11 April 2001. Retrieved 13 May 2020.
- ↑ "Singapore: History, Singapore 1994". Asian Studies @ University of Texas at Austin. Archived from the original on 23 March 2007. Retrieved 13 May 2020.
- ↑ 11.0 11.1 Victor R Savage; Brenda Yeoh (15 June 2013). Singapore Street Names: A Study of Toponymics. Marshall Cavendish. p. 381. ISBN 9789814484749. Archived from the original on 12 April 2023. Retrieved 28 July 2017.
- ↑ John N. Miksic (15 November 2013). Singapore and the Silk Road of the Sea, 1300–1800. NUS Press. pp. 171–182. ISBN 978-9971695743. Archived from the original on 5 March 2024. Retrieved 19 June 2020.
- ↑ Miksic 2013, pp. 151–152.
- ↑ Joshua Lee (6 December 2016). "5 other places in Asia which are also called Singapura". Mothership. Archived from the original on 6 April 2023. Retrieved 13 May 2020.
- ↑ Kheng, Cheah Boon; Ismail, Abdul Rahman Haji, eds. (1998). Sejarah Melayu The Malay Annals MS RAFFLES No. 18 Edisi Rumi Baru/New Romanised Edition. Academic Art & Printing Services Sdn. Bhd. ISBN 967-9948-13-7.
- ↑ Brown, C.C. (October 1952). "The Malay Annals translated from Raffles MS 18". Journal of the Malayan Branch of the Royal Asiatic Society. 25 (2&3): 1–276.
- ↑ Turnbull, C.M. (2009). A History of Modern Singapore, 1819–2005. NUS Press. pp. 21–22. ISBN 978-9971-69-430-2. Archived from the original on 5 March 2024. Retrieved 13 January 2017.
- ↑ Abshire, Jean (2011). The History of Singapore. ABC-CLIO. p. 104. ISBN 978-0-313-37743-3. Archived from the original on 11 February 2024. Retrieved 21 November 2020.
- ↑ Blackburn, Kevin; Hack, Karl (2004). Did Singapore Have to Fall?: Churchill and the Impregnable Fortress. Routledge. p. 132. ISBN 978-0-203-40440-9. Archived from the original on 11 February 2024. Retrieved 21 November 2020.
- ↑ Goetz, Philip W. (1991). "Singapore". The New Encyclopædia Britannica (15th ed.). Chicago. p. 832. Bibcode:1991neb..book.....G. ISBN 978-0-85229-529-8.
"Singapore, known variously as the 'Lion City,' or 'Garden City,' the latter for its many parks and tree-lined streets
{{cite encyclopedia}}: CS1 maint: location missing publisher (link) - ↑ Glennie, Charlotte; Ang, Mavis; Rhys, Gillian; Aul, Vidhu; Walton, Nicholas (6 August 2015). "50 reasons Singapore is the best city in the world". CNN. Archived from the original on 7 August 2020. Retrieved 13 May 2020.
The Lion City. The Garden City. The Asian Tiger. The 'Fine' City. All venerable nicknames, and the longtime favourite is the 'Little Red Dot'
- ↑ "A little red dot in a sea of green". The Economist. London. 16 July 2015. Archived from the original on 16 October 2017. Retrieved 16 October 2017.
..with a characteristic mixture of pride and paranoia, Singapore adopted 'little red dot' as a motto
- ↑ "Editorial: The mighty red dot". The Jakarta Post. 8 September 2017. Archived from the original on 28 January 2020. Retrieved 13 May 2020.
- ↑ "Habibie truly admired the 'Little Red Dot'". Today. 20 September 2006..