Pegi ngagai isi

Krismas

Ari Wikipedia
Krismas
Pengada Jesus ditunjukka ngena lampu Krismas
Pia mega dikumbaiNoël, Nativity, Koleda, Xmas
Diintu Kristian, mayuh orang ke ukai Kristian[1][2]
BansaKristian, adat
RetiPengerami ngingatka pengada Jesus
PengeramiPengawa meri pemeri, diri sebilik enggau gempuru rama bukai, kias simbolik, makai besai
ObservancesServis gerija
Haribulan
Bekaul enggauChristmastide, Christmas Eve, Advent, Annunciation, Epiphany, Baptism of the Lord, Nativity Fast, Pengada Kristus, Old Christmas, Yule, Hari St. Stephen, Boxing Day

Krismas nya pengerami ninting taun ti ngingatka pengada Jesus Kristus, ti diintu bala mayuh kena 25 Disember [lower-alpha 1] nyadi pengerami pengarap enggau budaya ba bebilion iku mensia di serata dunya. Siti pengerami ti nyadi palan tengah taun liturgi dalam pengarap Kristian, iya nitihka musin Advent (ti berengkah empat hari Minggu sebedau nya) tauka Puasa Nativiti, lalu ngepunka musim Christmastide, ti nitihka sejarah di menua-menua Barat nyadi dua belas hari lalu manggai ba pun iya ba Malam Kedua Belas. Hari Krismas nyadi hari besai mensia mayuh ba mayuh bengkah menua, disambut nitihka pengarap ulih majoriti orang Kristian, pia mega ari sukut budaya ulih mayuh orang ukai Kristian, lalu nyadi sebagi ari musin hari besai ti ngelingi iya.

Asal nama

[edit | edit bunsu]

Leka jaku Krismas dalam jaku Iban datai ari leka jaku Inggeris Christmas ti nyadi pemandak ari Christ's Mass (mai reti Misa Kristus).[3] Leka jaku nya dirikut Crīstesmæsse dalam taun 1038 lalu nyadi Cristes-messe dalam taun 1131.[4] Crīst (Crīstes genitif) nya datai ari jaku Gerika Χριστός (Khrīstos, 'Kristus'), salin ari leka jaku Hebrew מָשִׁיחַ (Māšîaḥ, 'Messiah'), ti mai reti 'ti dipilih';[5][6] lalu leka jaku mæsse ari leka jaku Latin missa, iya nya pengerami Ekaristi.[7]

  1. Several branches of Eastern Christianity that use the Julian calendar also celebrate on December 25 according to that calendar, which is now January 7 on the Gregorian calendar. Armenian Churches observed the nativity on January 6 even before the Gregorian calendar originated. Most Armenian Christians use the Gregorian calendar, still celebrating Christmas Day on January 6. Some Armenian churches use the Julian calendar, thus celebrating Christmas Day on January 19 on the Gregorian calendar, with January 18 being Christmas Eve. Some regions also celebrate primarily on December 24, rather than December 25.

Kereban sanding

[edit | edit bunsu]
  1. "Christmas as a Multi-Faith Festival" (PDF). BBC Learning English. December 29, 2005. Archived (PDF) from the original on October 1, 2008. Retrieved September 30, 2008.
  2. "In the U.S., Christmas Not Just for Christians". Gallup, Inc. December 24, 2008. Archived from the original on November 16, 2012. Retrieved December 16, 2012.
  3. "Christmas" (in Inggeris). Online Etymology Dictionary. December 20, 2020.
  4. Martindale, Cyril Charles (1908). "Christmas". The Catholic Encyclopedia. Vol. 3. New York: Robert Appleton Company.
  5. Schoenborn, Christoph (1994). God's human face: the Christ-icon. Ignatius Press. p. 154. ISBN 978-0-89870-514-0.
  6. Galey, John (1986). Sinai and the Monastery of St. Catherine. American University in Cairo Press. p. 92. ISBN 978-977-424-118-5.
  7. "Christmas | Origin, Definition, Traditions, History, & Facts | Britannica". www.britannica.com (in Inggeris). Retrieved December 22, 2021.