Trofi Dunya FIFA 2022
| كأس العالم لكرة القدم 2022 (Arab) | |
|---|---|
| Penerang pasal pekit | |
| Menua tuai rumah | Qatar |
| Hari bulan | 20 Nobember – 18 Disember |
| Tim | 32 (ari konfederasyen 5) |
| Palan | 8 (di 5 mengeri tuai rumah) |
| Penuduk kepenudi | |
| Penuduk kedua | |
| Penuduk ketiga | |
| Penuduk keempat | |
| Statistik pekit | |
| Pengelaban dimain | 64 |
| Gol diskor | 172 (2.69 per match) |
| Penatai | 0 (0 per match) |
| Pengeskor pemadu mayuh | |
| Pemain pemadu manah | |
| Pemain biak pemadu manah | |
| Penyaga gol pemadu manah | |
| Fair play award | |
← 2018 2026 → | |
Trofi Dunya FIFA 2022 nya Trofi Dunya FIFA ke-22, pekit tim bul sipak dunya ninting empat taun ti diatur FIFA. Pekit tu digaga ba Qatar ari 20 Nobember nyentuk ke 18 Disember 2022, pengudah menua nya diberi hak nyadi tuai rumah dalam taun 2010. Tu Piala Dunya keterubah diatur ba Timur Tengah enggau Semenanjung Arab, lalu kedua ba sebengkah menua Asia pengudah pekit taun 2002 di Korea Selatan enggau Jipun.[upper-alpha 1]
Pekit tu ke penudi enggau 32 tim ngambi bagi, enggau penyampau tim ditambah ngagai 48 ungkup Trofi Dunya 2026. Dikena nyeliahka iklim Qatar ti angat sereta lembap maya musin angat,[1] pekit tu diatur kena Nobember enggau Disember, nyadi keterubah iya diatur ba ujung taun sereta di luar bulan asal iya nya Me, Jun, enggau Julai.[1][2] Iya diatur dalam timpuh ke dikurangka iya nya 29 hari enggau 64 main dimain ba lapan palan di serata lima mengeri. Qatar masuk ngagai pekit nya—Piala Dunya keterubah sida—sechara automatik nyadi tim nasional tuan rumah, begulai enggau 31 tim ti ditetapka proses pengelayak.
Moroko ngaga sejarah enggau nyadi menua Afrika keterubah datai ba semi-final Piala Dunya, alah 0-2 ngelaban Peranchis.[3] Argentina dichiri nyadi champion pengudah menang final ngelaban pemegai gelar Peranchis 4-2 ba penalti berindik ari seri 3-3 pengudah jam tambah. Tu gelar ketiga Argentina lalu keterubah sida kenyau ari 1986. Argentina nyadi bansa keterubah ari luar Eropah menang ba pekit nya kenyau 2002. Pemain Peranchis Kylian Mbappé nyadi pemain keterubah ti ngeskor hat-trick ba final Trofi Dunya kenyau maya Geoff Hurst dalam final taun 1966 lalu menang Kasut Mas laban iya pemadu mayuh ngemasukka gol (lapan) sekumbang pekit nya. Mbappé mega nyadi pemain keterubah ngemasukka gol ba dua final bejurut kenyau ari Vavá ari Brazil ngereja pengawa ke sama ba taun 1958 enggau 1962.
Kapten Argentina Lionel Messi dipilih nyadi pemain ti pemadu manah ba pekit nya, lalu menang kedua iya Bula Mas. Pekit tu udah dianggap nyelai puitis nyadika batu pun karier iya, enggau pemenang nya ngamatka sekeda orang ke meri komen kriteria ke bedau dipenuhka sebedau tu ngambika dianggap nyadi pemain pemadu manah sepanjai maya.[4] Kaban seraban iya Emiliano Martínez enggau Enzo Fernández menang Sarung Jari Mas, diberi ngagai penyaga gol pemadu manah dalam pekit nya, enggau Anugerah Pemain Biak, diberi ngagai pemain biak pemadu manah pekit nya, sama-sama. Nengah 172 gol, pekit tu nempa rikut pemadu mayuh gol ke dijapai dalam format 32 tim, enggau tetiap tim ke ngambi bagi ngemasukka pemadu mimit seiti gol.
Pemilih endur ngatur Trofi Dunya di Qatar narit kritik ti signifikan, enggau pengirau ati ti dibantaika bekaul enggau menua nya pengawa kasar ngagai pengereja pengawa migran, indu, sereta komuniti LGBTQ+, pia mega iklim Qatar, kurang budaya main bol ti tegap, ubah jadual, enggau tuduh makai suap ketegal hak nyadi tuai rumah enggau penyalah makai suap FIFA ti lebih besai agi.[upper-alpha 2]
Nota
[edit | edit bunsu]- ↑ pekit 2018, diatur ba bagi Eropah Rusia, mega bisi ngayanka siti tauka dua palan Asia bepanggai ba definisyen ti dikena ungkup batas entara benua.
- ↑ Kereban sanding:[5][6][7][8][9][10][11][12]
Kereban sanding
[edit | edit bunsu]- ↑ 1.0 1.1 Sullivan, Becky (18 November 2022). "Why Qatar is a controversial host for the World Cup". NPR. Archived from the original on 20 November 2022. Retrieved 21 November 2022.
- ↑ Borden, Sam (19 March 2015). "FIFA Confirms Winter World Cup for 2022". The New York Times. Archived from the original on 16 August 2023. Retrieved 16 August 2023.
- ↑ "World Cup 2022: Morocco dream over as they are beaten by France in semi-final". BBC Sport. 14 December 2022. Retrieved 22 July 2025.
- ↑ Smith, Rory (18 December 2022). "World Cup Coronation Complete! Lionel Messi Claims His Crown as Argentina Rejoices". The New York Times. Archived from the original on 24 August 2023. Retrieved 24 August 2023.
- ↑ McTague, Tom (19 November 2022). "The Qatar World Cup Exposes Soccer's Shame". The Atlantic. Washington, D.C. ISSN 2151-9463. OCLC 936540106. Archived from the original on 19 November 2022. Retrieved 20 November 2022.
- ↑ Boehm, Eric (21 November 2022). "The Qatar World Cup Is a Celebration of Authoritarianism". Reason. OCLC 818916200. Archived from the original on 21 November 2022. Retrieved 22 November 2022.
- ↑ "FIFA World Cup 2022: Why Qatar is a controversial location for the tournament". The Times of India. Reuters. 16 November 2022. Archived from the original on 18 November 2022. Retrieved 22 November 2022.
- ↑ Begum, Rothna (25 November 2022). "Qatar Can't Hide Its Abuses by Calling Criticism Racist". Foreign Policy. Washington, D.C.: Graham Holdings Company. ISSN 0015-7228. Archived from the original on 27 November 2022. Retrieved 28 November 2022.
- ↑ Miller, Nick (26 November 2022). "What does the World Cup mean to the Middle East and Arab world?". The Athletic. Archived from the original on 28 November 2022. Retrieved 28 November 2022.
between the Western World/media and those from the Middle East
- ↑ "2022 World Cup: Criticism of Qatar finds unequal resonance around the world". Le Monde. 14 November 2022. Archived from the original on 2 December 2022. Retrieved 1 December 2022.
- ↑ Baxter, Kevin (20 November 2022). "Qatar walks tightrope between Arab values and Western norms with World Cup gamble". Los Angeles Times. Archived from the original on 23 November 2022. Retrieved 22 November 2022.
- ↑ Griffin, Thomas Ross (2017). "Football in the Hands of the Other: Qatar's World Cup in the British Broadsheet Press". Arab World Geographer. 20 (2): 170–182.