Ozon
|
| |||
| Nama | |||
|---|---|---|---|
| Nama IUPAC
Trioksigen
| |||
| Nama bukai
2λ4-trioksidiena; katena-trioksigen
| |||
| Identifiers | |||
Model 3D (JSmol)
|
|||
| ChEBI | |||
| ChemSpider | |||
| ECHA InfoCard | 100.030.051 | ||
| EC Number |
| ||
| 1101 | |||
| MeSH | Ozone | ||
PubChem CID
|
|||
| Lumur RTECS |
| ||
| UNII | |||
CompTox Dashboard (EPA)
|
|||
| |||
| |||
| Penteba | |||
| O3 | |||
| Molar mass | 47.997 g·mol−1 | ||
| Gamal | Gis enda bechura tauka biru lesi[1] | ||
| Aba | Tengik[1] | ||
| Penias | 2.144 mg cm−3 (pada 0 °C) | ||
| Taka lebur | −192.2 °C; −313.9 °F; 81.0 K | ||
| Taka gesak | −112 °C; −170 °F; 161 K | ||
| 1.05 g L−1 (pada 0 °C) | |||
| Pengelela ba utai lela bukai | Amat larut dalam CCl4, asid sulfurik | ||
| Tekan wap | 55.7 atm[2] (−12.15 °C or 10.13 °F or 261.00 K)[lower-alpha 1] | ||
| +6.7·10−6 cm3/mol | |||
Indeks kelembi (nD)
|
1.2226 (utai chair), 1.00052 (gas, STP, 546 nm — penyebaran tinggi)[3] | ||
| Struktur | |||
| C2v | |||
| Digonal | |||
| Dihedron | |||
| Hibridisasyen | sp2 for O1 | ||
Momen dipol
|
0.53 D | ||
| Themokimia | |||
Entropi
std molar (S⦵298) |
238.92 J K−1 mol−1 | ||
Entalpi std
pengaga (ΔfH⦵298) |
142.67 kJ mol−1 | ||
| Hazards | |||
| GHS labelling: | |||
| Danger | |||
| H270, H314 | |||
| NFPA 704 (fire diamond) | Templat:NFPA 704 diamond | ||
| Lethal dose or concentration (LD, LC): | |||
LCLo (lowest published)
|
12.6 ppm (tikus , 3 jam) 50 ppm (manusia, 30 minit) 36 ppm (arnab, 3 jam) 21 ppm (tikus, 3 jam) 21.8 ppm (mouse, 3 jam) 24.8 ppm (tikus belanda, 3 jam) 4.8 ppm (arnab, 4 jam)[4] | ||
| NIOSH (Taka penyinggir pengerai AS): | |||
PEL (Permissible)
|
TWA 0.1 ppm (0.2 mg/m3)[1] | ||
REL (Recommended)
|
C 0.1 ppm (0.2 mg/m3)[1] | ||
IDLH (Immediate danger)
|
5 ppm[1] | ||
| Related compounds | |||
Related compounds
|
Sulfur dioksida Trisulfur Disulfur monoksida Ozone siklik | ||
Except where otherwise noted, data are given for materials in their standard state (at 25 °C [77 °F], 100 kPa).
| |||
Ozon, tau mega dikumbai trioksigen, iya nya molekul ukai organik ti ngembuan formula kimia O3. Ozon nya gas ti bechura biru lesi enggau bau ti nusuk. Iya nya alotrop oksigen ti jauh kurang stabil ari alotrop diatom O2, pechah ba atmosfera ti baruh ngagai O2 (dioksigen). Ozon ditempa ari dioksigen nengah pengawa penampak ultraviolet (UV) enggau debit elektrik dalam atmosfera Bumi. Iya bisi dalam pemekat ti baruh amat ba serata atmosfera, enggau pemekat iya ti pemadu tinggi tinggi ba lapis ozon stratosfera, ti nyerap tebal agi radiasyen ultraviolet (UV) mata panas.
Bau ozon nyau deka sebaka enggau klorin, lalu ulih ditemu mayuh orang ba pemekat ti mimit iya nya 0.1 ppm ba angin. Struktur O3 ozon ditetapka dalam taun 1865. Molekul nya udah nya dibuktika ngembuan struktur ti bengkok sereta lemi diamagnetik. Ba tikas pengangat enggau tekanan standard, ozon nya gas biru lesi ti nyadi wap ba tikas pengangat kriogenik nyadi cecair biru tuai lalu ke penudi iya nyadi pejal chelum violet. Ozon ti enda entap bekaul enggau dioksigen ti suah agi nyadi nya ngasuh gas pekat enggau ozon chair tau ngurai enggau chara meletup ba tikas pengangat ti tinggi, kenyit fizikal, tauka jampat angat nyentuk ngagai titik didih.[5][6] Nya alai iya dikena komersial semina dalam pemekat ti baruh.
Ozon nyadi ejen pengoksidasyen ti bekuasa (jauh lebih ari dioksigen) lalu ngembuan mayuh aplikasyen industri enggau penguna ti bekaul enggau oksidasyen. Potensi oksidasyen ti sama tinggi tu, taja pia, ngasuh ozon ngerusak tisu mukus enggau seput ba jelu, lalu pia mega tisu ba utai tumbuh, ngelui ari pemekat urung 0.1 ppm. Seraya tu ngasuh ozon nyadi penusah seput ti kuat sereta pengamah semak tikas tanah, pemekat ti tinggi agi dalam lapis ozon (ari dua ngagai lapan ppm) meri penguntung, nagang penampak UV ti ngerusak datai ba mua Bumi.
Kereban sanding
[edit | edit bunsu]- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 NIOSH Pocket Guide to Chemical Hazards. "#0476". National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH).
- ↑ Gas Encyclopedia; Ozone
- ↑ Cuthbertson, Clive; Cuthbertson, Maude (1914). "On the Refraction and Dispersion of the Halogens, Halogen Acids, Ozone, Steam Oxides of Nitrogen, and Ammonia". Philosophical Transactions of the Royal Society A. 213 (497–508): 1–26. Bibcode:1914RSPTA.213....1C. doi:10.1098/rsta.1914.0001. Retrieved 4 Februari 2016.
- ↑ "Ozone". Immediately Dangerous to Life or Health Concentrations (IDLH). National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH).
- ↑ Streng, A. G. (1961). "Tables of Ozone Properties". Journal of Chemical & Engineering Data. 6 (3): 431–436. doi:10.1021/je00103a031.
- ↑ Batakliev, Todor; Georgiev, Vladimir; Anachkov, Metody; Rakovsky, Slavcho; Zaikov, Gennadi E. (June 2014). "Ozone decomposition". Interdisciplinary Toxicology. 7 (2): 47–59. doi:10.2478/intox-2014-0008. ISSN 1337-6853. PMC 4427716. PMID 26109880.
Penyalat nyebut: Tag <ref> wujud untuk kumpulan bernama "lower-alpha", tetapi tiada tag <references group="lower-alpha"/> yang berpadanan disertakan


