Pegi ngagai isi

Tigris

Koordinat: 31°0′18″N 47°26′31″E / 31.00500°N 47.44194°E / 31.00500; 47.44194
Ari Wikipedia
Tigris
Sungai Tigris di Mosul
Endur
MenuaTurki, Siria, Irak
Kandang menua bunsuTanah Tinggi Armenia[1]
MengeriElazığ, Diyarbakır, Mosul, Baghdad
Penteba fizikal
SourceLake Hazar[2]
 • locationGölardı, Turkey
 • coordinates38°29′0″N 39°25′0″E / 38.48333°N 39.41667°E / 38.48333; 39.41667
 • elevation1,150 m (3,770 ka)
MuaraShatt al-Arab
 • location
Al-Qurnah, Irak
 • coordinates
31°0′18″N 47°26′31″E / 31.00500°N 47.44194°E / 31.00500; 47.44194
 • elevation
1 m (3.3 ka)
Pemanjai1,900 km (1,200 bt)
Basin size375,000 km2 (145,000 bt2)
Discharge 
 • locationBaghdad
 • average1,014 m3/s (35,800 ka3/s)
 • minimum337 m3/s (11,900 ka3/s)
 • maximum2,779 m3/s (98,100 ka3/s)
Basin features
ProgressionShatt al-ArabTeluk Persia
Sistem sungaiSistem sungai Tigris–Eupratis
Pati 
 • leftGarzan, Botan, Khabur, Greater Zab, Lesser Zab, 'Adhaim, Cizre, Diyala
 • rightWadi Tharthar
[3][4]
Mosul, tisi sungai Tigris, 1861

Tigris nya pati timur ungkup dua sungai ke meri reti ngagai Mesopotamia, ke bukai iya nya Eupratis. Sungai tu rarat selatan ari bukit-bukit di Tanah Tinggi Armenian nengah Padang Pasir Siria enggau Padang Pasir Arab, sebedau betemu enggau Eupratis lalu rarat ngagai Teluk Persia.

Tigris mansa mengeri besejarah baka Mosul, Tikrit, Samara enggau Baghdad. Tu mega nyadi palan arkeologi sereta komunit pengarap kelia, nyengkaum bansa Manda, ke ngena sungai tu ungkup baptisa. Ba jeman kelia Tigris terenak Empayar Asiria.

Diatu Tigris napi ancaman moden ari geopolitik ti enda entap, projek tekat ai, pengawa ngatur ai ti enda manah enggau ubah gaya hari, ti ngujungka pengirau ati pasal pemanah iya. Pengawa nyaga sereta ngetanka legasi sungai nya benung dipejalai, enggau bala arkeolog enggau aktivis menua nya gawa nyaga iya jemah ila.

Kereban sanding

[edit | edit bunsu]
  1. Stone, Michael E.; Topchyan, Aram (2022). Jews in Ancient and Medieval Armenia: First Century BCE to Fourteenth Century CE (in Inggeris). Oxford University Press. p. 17. ISBN 978-0-19-758207-7.
  2. Nicoll, Kathleen. "Geomorphic Evolution of the Upper Basin of the Tigris River, Turkey". University of Utah. Archived from the original on 2023-10-25. Retrieved 2021-09-05.
  3. Isaev, V.A.; Mikhailova, M.V. (2009). "The hydrology, evolution, and hydrological regime of the mouth area of the Shatt al-Arab River". Water Resources. 36 (4): 380–395. doi:10.1134/S0097807809040022. S2CID 129706440.
  4. Kolars, J.F.; Mitchell, W.A. (1991). The Euphrates River and the Southeast Anatolia Development Project. Carbondale: Southern Illinois University Press. pp. 6–8. ISBN 0-8093-1572-6.