Pegi ngagai isi

Selat Hormuz

Koordinat: 26°36′N 56°30′E / 26.6°N 56.5°E / 26.6; 56.5
Ari Wikipedia
Selat Hormuz
Gambar satelit Selat Hormuz
Topographic map of Iran and surrounding areas, including the Strait of Hormuz
Topographic map of Iran and surrounding areas, including the Strait of Hormuz
Selat Hormuz
Strait of Hormuz (Iran)
Topographic map of Iran and surrounding areas, including the Strait of Hormuz
Topographic map of Iran and surrounding areas, including the Strait of Hormuz
Selat Hormuz
Strait of Hormuz (West Asia)
LocationTeluk PersiaTeluk Oman
Coordinates26°36′N 56°30′E / 26.6°N 56.5°E / 26.6; 56.5
TypeSelat
Basin countriesIran, Oman, Emiriyah Arab Beserakup
Min. width21 nmi (24 bt; 39 km)
IslandsPulau Hormuz
Pulau Qeshm
Pulau Larak
Settlements

Selat Hormuz (/hɔːrˈmz/)[lower-alpha 1] nya jalai ai entara Teluk Persia enggau Teluk Oman. Ba pantai utara menua Iran bepalan dia, lalu ba pantai selatan bisi Semenanjung Musandam, ke alai disaum Emiriyah Arab Beserakup sereta Kandang Gabenor Musandam, esklaf Oman. Selat tu sepemanjai 104 batu (90 nmi; 167 km), enggau libar entara 60 bt (52 nmi; 97 km) nyentuk ke 24 bt (21 nmi; 39 km).[1][2]

Iya nyendiaka semina jalai tasik ari Teluk Persia ngagai tasik tebuka lalu nyadi siti ari palan penyekat ke pemadu beguna ba strategik di dunya.[3] Sekumbang taun 2023–2025, 20% ari gis asli chair (LNG) dunya enggau 25% ari dagang minyak tasik nengah selat nya ninting taun. Iya nyadi pun penatai produk petroleum besai ungkup Eropah enggau Asia lalu udah digambarka “kritikal” ngagai pengelikun energi Eropah.[4] Iya mega semina jalai maritim ungkup sekeda menua Teluk nyengkaum Qatar, Kuwait enggau Bahrain, enggau pengawa ngachau ngagai selat nya tau ngasuh bekal balat suntuk.[5]

Selat tu endang tradisional enda kala ditutup dalam timpuh ti panjai maya konflik Timur Tengah (enda baka Selat Tiran/Bab-el-Mandeb)[6] taja pan Iran sekali-sekala udah ngemba deka nutup selat nya,[7][8] lalu pengawa nyendiaka diri deka ngelembang iya udah dipejalaika.[9] Taja pia, selat nya nyadi fokus besai komuniti entarabansa maya Perang Iran 2026, ngujungka krisis Selat Hormuz nyadi.[10]

  1. Persia: تنگهٔ هرمز, rumi: Tange-ye Hormoz listen, Arab: مَضيق هُرمُز, rumi: Maḍīq Hurmuz

Kereban sanding

[edit | edit bunsu]
  1. Jon M. Van Dyke (2 October 2008). "Transit Passage Through International Straits" (PDF). The Future of Ocean Regime-Building. University of Hawaii. p. 216. doi:10.1163/ej.9789004172678.i-786.50. ISBN 9789004172678. Archived from the original (PDF) on 7 August 2020. Retrieved 6 July 2019.
  2. "The Strait of Hormuz is the world's most important oil transit chokepoint". U.S. Energy Information Administration. 4 January 2012. Archived from the original on 11 September 2018. Retrieved 11 September 2018.
  3. Viktor Katona. "How Iran Plans To Bypass The World's Main Oil Chokepoint". Oilprice.com. Archived from the original on 11 September 2018. Retrieved 11 September 2018.
  4. "Why is the Strait of Hormuz critical to Europe?". euronews (in Inggeris). 16 March 2026. Retrieved 18 March 2026.
  5. Surucu-Balci, Ebru; Balci, Gokcay (4 March 2026). "Strait of Hormuz: Gulf states' food security is at immediate risk but wider shortages could push up consumer prices globally". The Conversation (in Inggeris AS). Retrieved 18 March 2026.
  6. "Oil Prices Jump, But Middle East Oil Keeps Flowing Uninterrupted". OilPrice.com. 17 June 2025. the narrow lane has never been blocked in any previous conflict in the Middle East.
  7. Penyalat nyebut: Tag <ref> tidak sah; tiada teks disediakan bagi rujukan yang bernama auto
  8. Penyalat nyebut: Tag <ref> tidak sah; tiada teks disediakan bagi rujukan yang bernama :4
  9. Penyalat nyebut: Tag <ref> tidak sah; tiada teks disediakan bagi rujukan yang bernama :3
  10. Sinha, Aditya (25 February 2026). "Why Hormuz, not Fordow, is the real centre of gravity in the Iran crisis". First Post. Retrieved 18 March 2026.{{cite web}}: CS1 maint: url-status (link)