Pegi ngagai isi

Republik Sosialis Soviet Estonia

Koordinat: 59°26′09″N 24°44′15″E / 59.4358°N 24.7375°E / 59.4358; 24.7375
Ari Wikipedia
Republik Sosialis Soviet Estonia
  • Eesti Nõukogude Sotsialistlik Vabariik (Estonia)
  • Эстонская Советская Социалистическая Республика (Rusia)
1940–1941, 1944–1990/1991
Flag of RSS Estonia
Menira
(1953–1990)
Lambang negeri (1940–1990) of RSS Estonia
Lambang negeri
(1940–1990)
Rambai jaku: Kõigi maade proletaarlased, ühinege! (Estonian)
"Workers of the world, unite!"
Anthem: "Lagu Republik Sosialis Soviet Estonia"
Location of annexed Estonia (red) within the USSR (as of 1956–1991)
Location of annexed Estonia (red) within the USSR (as of 1956–1991)
Statusmenua patung Serakup Soviet (1940)
Kandang menua ti enda diaku ba renggat entarabansa dipegai Serakup Soviet (1940–1941, 1944–1991)
Indu menuaTallinn
59°26′09″N 24°44′15″E / 59.4358°N 24.7375°E / 59.4358; 24.7375
Jaku ti suah dikenaEstonia
Rusia
Pengarap
Menua sekular (de jure)
Menua ateisme (de facto)
PerintahMenua kominis beserakup (1940–1989)
Republik beparlimen beserakup (1989–1991)
Sekretari Keterubah 
• 1940–1941
Karl Säre
• 1944–1950
Nikolai Karotamm
• 1950–1978
Johannes Käbin
• 1978–1988
Karl Vaino
• 1988–1990
Vaino Väljas
Head of state 
• 1940–1946 (keterubah)
Johannes Vares
• 1983–1990 (kepenudi)
Arnold Rüütel
Kepala perintah 
• 1940–1941 (keterubah)
Johannes Lauristin
• 1988–1990 (kepenudi)
Indrek Toome
Aum KaunsilSoviet Besai
Historical eraPerang Dunya II · Perang Semun
16 Jun 1940
• RSS dipadahka
21 Julai 1940
• Dirampit ngagai Serakup Soviet
6 Ogos 1940
1941–1944
1944–1991
• Pemungkal Revolusyen Belagu
1988
• Pengawa nguasa Soviet dipadahka enda sah
8 Me 1990
• Pemulai meredeka penuh Republik Estonia
20 Ogos 1991
• Meredeka Republik Estonia dikelala RSSS
6 September 1991
Menua
198945,227 km2 (17,462 bt2)
Penyampau tubuh
• 1989
1,565,662
Mata duitRuble Soviet (SUR)
Kod talipaun+7 014
Preceded by
Succeeded by
Penajah Soviet ngagai Estonia (1940)
Pemulai Meredeka Estonia (1991)
Kemaya tu bagi ariEstonia

Republik Sosialis Soviet Estonia (RSS Estonia, RSSE), tauka dikelala enggau nama Estonia Soviet, iya nya subunit administrasyen de facto (republik serakup) ari Serakup Soviet ke suba,[1] ti mungkur kandang menua Estonia ke dipegai sereta dirampit dalam taun 1940–1941.

Iya ditumbuhka enggau nama dikena nganti Republik Estonia ke meredeka nyentuk ke maya nya kena 21 Julai 1940, sebulan pengudah 16–17 Jun 1940 lebuh soldadu Soviet nyerang sereta nguasa menua nya maya Perang Dunya Kedua. Pengudah pemasang perintah Stalinis[2] ti disukung Soldadu Mirah Soviet ti nguasa, madahka Estonia nyadi sitak Soviet, RSS Estonia udah nya dipasukka ngagai Serakup Soviet nyadi republik serakup kena 6 Ogos 1940.[3][4] Estonia dipegai Jereman Nazi ba taun 1941, lalu dipegai nyadi bagi Reichskomisariat Ostland nyentukka iya dipegai baru RSSS dalam taun 1944.

Pengambis mayuh menua dunya[5] enda ngaku pengawa ngemasukka Estonia ngagai Serakup Soviet de jure lalu semina ngaku adminstrasyen Soviet iya de facto tauka enda sekali.[6][7] Sepenyampau menua terus ngaku bala diplomat enggau konsul Estonia ke agi befungsyen atas nama perintah sida ke suba.[8][9] Polisi enda ngaku tu meri pangka ngagai prinsip penerus undang-undang, ti madahka de jure, Estonia mengkang nyadi menua meredeka ti dijajah sepemanjai timpuh 1940–1991.[10]

Kena 16 Nobember 1988, Estonia nyadi menua keterubah ari menua ke dikuasa Soviet maya nya madahka sovereiniti nengeri ari perintah pusat di Moscow.[11] Kena 30 Mach 1990, parlimen ke baru dipilih madahka Republik Estonia udah dijajah enggau chara enda sah kenyau ari taun 1940, lalu enggau rasmi madahka timpuh transisyen dikena mulaika meredeka penuh menua nya.[12] Udah nya, kena 8 Mei 1990, Soviet Besai mutuska pengawa ngena lambang Soviet nyadi lambang nengeri begulai enggau nama Republik Sosialis Soviet Estonia udah ngetu lalu ngambi Republik Estonia nyadi nama rasmi menua nya.[13] Parlimen Estonia madahka pengawa numbuhka baru meredeka penuh kena 20 Ogos 1991. Serakup Soviet enggau rasmi ngaku meredeka Estonia kena 6 September 1991.

Kereban sanding

[edit | edit bunsu]
  1. Hough, Jerry F (1997). Democratization and revolution in the USSR, 1985–1991. Brookings Institution Press. p. 214. ISBN 0-8157-3749-1.
  2. Ronen, Yaël (2011). Transition from Illegal Regimes Under International Law. Cambridge University Press. p. 17. ISBN 978-0-521-19777-9.
  3. The Baltic States: Estonia, Latvia and Lithuania (Postcommunist States and Nations) David J. Smith from Front Matter ISBN 0-415-28580-1
  4. Estonia: Identity and Independence: Jean-Jacques Subrenat, David Cousins, Alexander Harding, Richard C. Waterhouse on Page 246. ISBN 90-420-0890-3
  5. Mälksoo, Lauri (2003). Illegal annexation and state continuity: the case of the incorporation of the Baltic states by the USSR. M. Nijhoff Publishers. p. 76. ISBN 978-90-411-2177-6. incorporation into the Soviet Union in 1940 took place against the will of the population, and was never recognised de jure by most countries
  6. Hiden, John; Vahur Made; David J. Smith (2008). The Baltic question during the Cold War. Routledge. p. 209. ISBN 978-0-415-37100-1.
  7. Aust, Anthony (2005). Handbook of International Law. Cambridge University Press. pp. 26. ISBN 0-521-82349-8.
  8. Diplomats Without a Country: Baltic Diplomacy, International Law, and the Cold War by James T. McHugh, James S. Pacy, p. 2. ISBN 0-313-31878-6
  9. "President of the Republic at the State Dinner hosted by President T. E. Mary McAleese and Dr. Martin McAleese". President. 14 April 2008. Archived from the original on 23 December 2015. Retrieved 18 October 2015. ... we are thankful that Ireland never recognised the illegal annexation of Estonia by the Soviet Union after the Second World War. We will never forget John McEvoy, Estonia's honorary consul in Dublin from 1938 to 1960.
  10. David James Smith, Estonia: independence and European integration, Routledge, 2001, ISBN 0-415-26728-5, p. xix
  11. "Soviet Estonia's legislature declares its 'sovereignty'". Washington Post. 31 December 2023. Retrieved 17 February 2024.
  12. "Estonia declares transition to independence – UPI Archives" (in Inggeris). What is the UPI website? United Press International. Retrieved 17 February 2024.
  13. "Seadus Eesti sümboolikast". Riigi Teataja (in Estonian). Riigikantselei. Retrieved 17 February 2024.{{cite web}}: CS1 maint: unrecognized language (link)

Bacha ke silik agi

[edit | edit bunsu]

Laman web ke bukai

[edit | edit bunsu]