Pope Linus
Linus | |
|---|---|
| Bishop Rom | |
![]() | |
| Gerija | Gerija Jeman Pemungkal |
| Berengkah pengawa paus | c. 68 |
| Ngetu pengawa paus | c. 80 |
| Orang lama | Peter |
| Penangkan | Anacletus |
| Orders | |
| Ordination | c. 67 by Rasul Paul |
| Penerang diri empu | |
| Ada | c. 10 |
| Mati | c. 80 Rom, Itali, Empayar Rom |
| Ditumbak | dipelaba Bukit Vatikan |
| Apai indai | Herculanus |
| Sainthood | |
| Hari pengerami | 23 September |
| Venerated in | Semua denominasyen Kristian ti bebasaka sante |
| Dikanon | Pra-Eklesia |
| Attributes | Papal vestments and pallium |
| Patronage | Rintai pengintu |
Pope Linus (/ˈlaɪnəs/ ; Gerika: Λῖνος, Linos; midang c. 80) nya bishop Rom kenyau c. 68 nyentuk ke pemidang iya ba 80. Iya dikelala nyadi bishop Rom kedua, pengudah Sante Peter. Baka pope-pope kepenudi, iya udah dikanon.
Nitihka Irenaeus, Linus nya orang ke sama ti disebut dalam Sempekat Baru.[1] Linus dalam jaku pemuka Surat Kedua ngagai Timoti (2 Timoti 4:21) ketegal ke enggau Rasul Paul di Rom semak pengujung pengidup Paul.
Latar belakang
[edit | edit bunsu]Pekara ti pemadu tumu nyebut pasal episkopat Linus iya nya Irenaeus, ti dalam taun c. 180 nuliska "bala rasul ti diberekat, udah nya, udah numbuhka sereta nirika Gerija, nyerahka ngagai jari Linus pengawa nyadi episkopat".[2]
Nitihka rintai penurun bishop Rome ti pemadu tumu, ti diturunka Irenaeus enggau Hegesippus lalu disahka pakar sejarah Eusebius, Linus diberi rasul Peter enggau Paul pengawa ngagai iya udah sida numbuhka gerija Kristian di Rom. Nengah ngira tu iya engka dianggap nyadi pope keterubah, tang ari ujung abad ke-2 tauka pun abad ke-3 konvensyen berengkah ngumbai Peter nyadi pope keterubah.[3]
Jerome nerangka Linus nyadi "ti keterubah pengudah Peter megai Gerija Rom"[4] lalu Eusebius nerangka iya nyadi "keterubah iya nerima pengawa episkopat gerija di Rome, pengudah Paul enggau Peter mati ketegal pengarap".[5] John Chrysostom nuliska "Linus tu, ku sekeda orang, iya nya bishop kedua Gerija Rom pengudah Peter",[6] seraya Liberian Catalogue[7] nerangka Peter nyadi bishop keterubah Rom lalu Linus nyadi penganti iya ba pengawa ke sama.
Liber Pontificalis[8] mega ngira Linus nyadi bishop kedua Rom udah Peter, lalu madahka Peter nguduska dua iku bishop, Linus enggau Anacletus, ke pengawa imam komuniti, seraya iya nyerahka diri nganti nya ngagai sampi enggau pengawa nginjil, lalu Clemes I nya meh orang ke diberi iya arapka Gerija universal lalu orang ke dichiri iya nyadi penganti iya. Tertullian mega nuliska Clemens nyadi penganti Peter.[9] Jerome named Clement as "the fourth bishop of Rome after Peter, if indeed the second was Linus and the third Anacletus, although most of the Latins think that Clement was second after the apostle".[10]
Apostolic Constitutions[11] peratika Linus, ti dikuduska Rasul Paul, nyadi bishop Rom ti keterubah lalu iya diganti Clemens I, ti dichiri sereta dikuduska Rasul Peter.
Pengawa episkopal
[edit | edit bunsu]Ripih bala paus ke dulu suba balat dipejurai.[12] Eusebius enggau Jerome madahka pengawa nyadi episkopat Linus entara taun 68[13] enggau 80.[14][15] Liberian Catalogue enggau Liber Pontificalis haribulan iya nyadi 56 ngagai 67, maya perintah Nero.[16] Tu keterubah iya salah, laban semua empat iti sumber nya meri Peter nyadi episkopal pengelama 25 taun di Rom, lalu Liber Pontificalis indah ngerikod Peter mati 38 taun udah pemati Jesus, iya nya, 67–68.[17] Catholic Encyclopedia madahka taun iya c. 64–76 tauka c. 67–79.[1]
Nama Linus bisi disebut dalam jaku tabi basa Surat Kedua ngagai Timoti.[18] Dalam surat nya, Linus diperatika begulai enggau Rasul Paul di Rom semak pengujung pengidup Paul. Irenaeus madahka tu meh Linus ti sama ti nyadi Bishop Rom.
Nitihka Liber Pontificalis, Linus nya siku orang Itali ada di Volterra di Tuskani. Nama apai iya bisi dalam rikut iya nya Herculanus. Apostolic Constitutions meri nama indai iya Klaudia; tekala nya pengudah nama Linus bisi ba 2 Timoti 4:21, bisi mega nama Klaudia, tang Bup Kudus nadai enggau terang madahka Klaudia nya indai Linus. Nitihka penerang ari Liber Pontificalis, Linus ngasuh orang indu nutup pala ba gerija, nempa 15 iku biskop keterubah, lalu mati nyadi martir.[19] Nya madahka haribulan iya dikubur kena 23 September, lalu ba haribulan nya iya agi dikeingatka.[20] Nama iya disengkaum dalam Kanon Rom dalam Misa.
Bekaul enggau dekrit Linus ti dikumbai netapka pengawa nutup pala orang indu, J.P. Kirsch madahka dalam Catholic Encyclopedia ti “enda disangkal dekrit tu apokrifa, lalu disalin penulis bup Liber Pontificalis ari Surat Keterubah Paul ngagai orang Korint (11:5) lalu sepeneka ati dikaitka enggau penganti Rasul ti keterubah di Rom. Penerang ti digaga dalam sumber ti sama, ti madahka Linus merinsa mati nyadi martir, enda ulih dibuktika lalu enda ulih dipechaya. Laban entara Nero enggau Domitian nadai nyebut pasal sebarang pemerinsa Gerija Rome; enggau Ireneus (1. c., III, iv, 3) ari entara bala bishop Rom ke dulu suba semina netapka Telesphorus nyadi siku martir ti bemulia."[1] Roman Martyrology enda ngatur Linus nyadi martir baka ke digaga Liber Pontificalis; entri ke diatu dalam ke dulu bekaul enggau iya madahka: “Di Rom, pengawa ngingatka Sante Linus, Pope, ke alai, baka ke ditusui Sante Irenaeus, bala Rasul ke diberekat ngarapka tanggung pengawa nyadi episkopat Gerija ke ditumbuhka di Mengeri, lalu ke alai Paul ke diberekat nyadi kaban Rasul iya.”[20]
Legasi
[edit | edit bunsu]Pendam ti ditemu Torrigio di Basilika Sante Peter dalam taun 1615 lalu ti ditulis enggau urup LINVS dianggap nyadi pendam Pope Linus. Taja pia, siti nota ari Torrigio ngerikutka tu semina lima urup kepenudi ari sekeda nama ti panjai agi ti enda ditemu, baka "Aquilinus" tauka "Anullinus". Siti surat pasal pemati Peter enggau Paul dikaitka enggau Linus, tang ke bendar iya ditetapka datai ba kurun ke-6.[1] Liber Pontificalis netapka Linus ditumbak di Bukit Vatikan semak enggau Rasul Peter ke alai ti dikelala enggau nama Nekropolis Vatikan baruh Basilika Sante Peter di Mengeri Vatikan.[19]
Mengeri Saint-Lin–Laurentides di Kanada diberi nama ari iya.[sitasyen patut disediaka]
Kereban sanding
[edit | edit bunsu]- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 Kirsch, Johann Peter (1910). "Pope St. Linus". Catholic Encyclopedia. Vol. 9. New York, New York, USA: Robert Appleton Company.
- ↑ Irenaeus, Against Heresies, 3: 3.3
- ↑ J. N. D. Kelly, Oxford Dictionary of Popes, 2005, pp. 6–7.
- ↑ "Post Petrum primus Ecclesiam Romanam tenuit Linus" (Chronicon, 14g (p. 267))
- ↑ Church History, 3.2
- ↑ "Church Fathers: Homily 10 on Second Timothy (Chrysostom)".
- ↑ The Chronography of 354 AD, Part 13: Bishops of Rome
- ↑ Liber Pontificalis, 2
- ↑ "CHURCH FATHERS: The Prescription Against Heretics (Tertullian)".
- ↑ "CHURCH FATHERS: De Viris Illustribus (Jerome)".
- ↑ Apostolic Constitutions, 7.4
- ↑ Eusebius, Ecclesiastical History, book VIII, chapter 34, note 3. Nicene and Post-Nicene Fathers edition, 1890. See also the extensive note in Book VIII, Chapter 2.
- ↑ Jerome, Chronicon, AD 68, 14th year of Nero (Oct. 67–Oct. 68): "After Peter, Linus first held the church of Rome for 11 years." Jerome's work is a translation of Eusebius' Chronicon, which actually uses a calendar that begins in 3 October, hence why Nero's accession is dated to 55 (instead of 54). See Burgess, R. W. (1999). Studies in Eusebian and Post-Eusebian Chronography. Franz Steiner Verlag. pp. 22–24. ISBN 978-3-515-07530-5.
- ↑ Jerome, Chronicon, AD 80, 2nd year of Titus (Oct. 79–Oct. 80): "Cletus (also called Anencletus) is appointed second bishop of the Roman church for 12 years."
- ↑ Eusebius, Ecclesiastical History, VIII, 13. "After Vespasian had reigned ten years Titus, his son, succeeded him. In the second year of his reign, Linus, who had been bishop of the church of Rome for twelve years, delivered his office to Anencletus."
- ↑ The Liberian Catalogue gives him a tenure of 12 years, while the Liber Pontificalis gives him 11 years. Both date it between the consulates of Q. Volusius Saturninus with P. Cornelius Scipio and that of L. Julius Rufus with Fonteius Capito, a tenure of 12 years if counted inclusively.
- ↑ 2 Timothy 4:21Template:Bibleverse with invalid book
- ↑ 19.0 19.1 Loomis 2006, p. 6.
- ↑ 20.0 20.1 Martyrologium Romanum (Typis Vaticanis, 2004, p. 532).
Bacha ke silik agi
[edit | edit bunsu]- Loomis, Louise Ropes (2006) [1917]. The Book of the Popes (Liber Pontificalis). Arx Publishing, LLC. ISBN 978-1-889758-86-2. (Ends with Pope Pelagius II, 579–90; English translation with scholarly footnotes and illustrations).
Laman web ke bukai
[edit | edit bunsu]- Delehaye, Hippolyte (1911). . Encyclopædia Britannica (in Inggeris). Vol. 16 (11th ed.). p. 736.
- Templat:Cite Catholic Encyclopedia
- Laman yang menggunakan Phonos
- Pages with Bible book errors
- All articles with unsourced statements
- Articles with unsourced statements from April 2025
- Articles with invalid date parameter in template
- Wikipedia articles incorporating a citation from the 1911 Encyclopaedia Britannica with Wikisource reference
- Pope
