Pegi ngagai isi

Pelilih Menua Sibu

Ari Wikipedia
Pelilih Menua Sibu
Opis Pelilih Menua Sibu bepalan ba dalam Kompleks Islam Sibu.
Opis Pelilih Menua Sibu bepalan ba dalam Kompleks Islam Sibu.
Official logo of Pelilih Menua Sibu
Location of Pelilih Menua Sibu
Palan opis pelilih menuaSibu
PemesaiKaunsil Mengeri Sibu
Kaunsil Pelilih Menua Pesisir Sibu
Pemesai
 • Penyampau2,229.8 km2 (860.9 sq mi)
Penyampau mensia
 (2010)[1]
 • Penyampau240,165
 • Pemadat110/km2 (280/sq mi)
Pemesai pelilih menuaAwang Yusup bin Awang Mostapha
Pun lumur platQS
Raban bansa[1]China (47.2%)
Iban (28.0%)
Melayu (10.0%)
Melanau (5.9%)
Ukai peranak Malaysia (5.9%)
Bidayuh (0.73%)
Websitehttp://www.sibudo.sarawak.gov.my/


Pelilih menua Sibu nya sebengkah pelilih menua ti bepalan ba Bagi Menua Sibu, Sarawak, Malaysia mungkur penyampau pemesai 2229.8 km2.[2] Pelilih menua tu ulih dibagi ngagai kandang menua Pasar Sibu (129.5 km2)[3] lalu kandang menua pesisir (2,100.3 km2). Mengeri satelit Sibu Jaya (26 km ari nengeri Sibu) tu disengkaum dalam kandang menua pesisir.[4] Pelilih Menua Sibu dipegai Opis Pelilih Menua Sibu ke bepalan ba Kompleks Islam Sibu, Mengeri Sibu. Bisi dua iti pemesai ke megai pelilih menua tu iya nya Kaunsil Mengeri Sibu [3] enggau Kaunsil Pelilih Menua Pesisir Sibu (SRDC)[5] ti ngatur Bandaraya Sibu enggau kandang menua pesisir Sibu.

Demografi

[edit | edit bunsu]

Bisi penumbuh marginal penyampau tubuh Pelilih Sibu iya nya 2.36% ari taun 1991 ngagai 2000. Berebak enggau nya, ari taun 2000 ngagai 2010, bisi penumbuh marginal 1.53%.[6]

Taun 1991 2000 2010
Penyampau
tubuh
166,894 206,297 240,165

Mengeri

[edit | edit bunsu]

James Brooke ngaga siti kubu ba Sibu kena taun 1862.[7] Ba taun 1901, 1,118 iku orang Fuzhou bepindah ngagai Sibu.[8] Kemaya tu, Sibu nyadi nengeri ke pemadu besai ba tisi Batang Rajang.[9]

Sibu Jaya

[edit | edit bunsu]
Opis pemansang Sibu Jaya

Sibu Jaya bepalan 26 km ari Sibu.[10] lalu 1 km ari Padang Bilun Sibu. Iya nyadi projek pemansang begulai entara AmCorp Corporation Sdn Bhd enggau Perbadanan Perumahan dan Pembangunan Sarawak.[11] Iya dikemansangka nyadi tumpuk pendiau satelit ngagai Sibu dalam taun 1995.[12] The city is expected to be completed in 2023.[11]

Durin

[edit | edit bunsu]

Pesta Rayat Durin diintu ba Pasar Durin ninting taun.[13] Jematan Durin ti nyambung mengeri Sibu enggau bazar Durin dibuka dalam taun 2006 suba.[14]

Kemuyang

[edit | edit bunsu]

Kemuyang bepalan 23 km ari mengeri Sibu. Kem Nembiak Sibu Kemuyang berengkah beoperasyen taun 1999 suba.[15] Pusat Pastoral Sibu mega bisi ditu.[16]

Rantau Panjang

[edit | edit bunsu]

Zon Industri Ngaga Kapal Bersepadu Penyangkai Kapal Rantau Panjang digaga ba taun 2003 suba.[17]

Pasai Siong

[edit | edit bunsu]

Kluster Covid-19 pemadu besai di Sarawak ditemu ditu. Kluster nya berengkah ari bulan Disember 2020 nyentuk April 2021, ngerampit sepenyampau 2,693 iku orang ba selampur sepuluh pelilih menua bukai di Sarawak, ngujungka 29 iku orang mati.[18]

Malin

[edit | edit bunsu]
  1. 1.0 1.1 "Total population by ethnic group, sub-district, and state, Malaysia, 2010 (Table 28.1, page 376)" (PDF). Statistics Department, Malaysia. Archived from the original (PDF) on 5 February 2015. Retrieved 18 March 2015.
  2. "Official Website of Sibu Resident Office". Sibu Resident Office. Retrieved 18 March 2015.
  3. 3.0 3.1 "History Of Sibu Municipal Council (SMC)". Official Website of Sibu Municipal Council. 29 August 2014. Retrieved 18 March 2015.
  4. "Sibu Jaya Township". AmCorp Properties Sdn Bhd. Archived from the original on 30 July 2013. Retrieved 18 March 2015.
  5. "Background". The official website of Sibu Rural District Council. Sibu Rural District Council. 2014. Archived from the original on 20 Disember 2012. Retrieved 18 Mac 2015.
  6. "Table 8: Number of persons and average annual population growth rate (per cent) by state and administrative district, 1991, 2000 and 2010 (cont'd, page 35)" (PDF). Statistics Department, Malaysia. Archived from the original (PDF) on 15 November 2014. Retrieved 18 March 2015.
  7. Tawie, Sulok (4 October 1998). "Sibu a paradise for gourmets, shoppers". New Straits Times. Retrieved 14 February 2015.
  8. Hii, Philip (4 April 2011). "Wong a well-known authority on Chinese migration to South-East Asia". The Star (Malaysia). Archived from the original on 8 July 2015. Retrieved 8 July 2015.
  9. Richard C, Filder (2010). Kanowit: An overseas Chinese community in Borneo - Chapter 1: Location and setting - The river (in Inggeris) (First ed.). Sibu, Sarawak: Sarawak Chinese Cultural Association. p. 7. ISBN 978-983-9360-46-2.
  10. "Introduction to Sibu Jaya Public Library". librarynet.com.my. Archived from the original on 3 May 2012. Retrieved 1 March 2015.
  11. 11.0 11.1 "Sibu Jaya Township". Am Corp Properties. Archived from the original on 4 July 2018. Retrieved 9 December 2018.
  12. "Head of State visits Sibu Jaya township". The Borneo Post. 9 July 2012. Archived from the original on 9 December 2018. Retrieved 9 December 2018.
  13. Moh, Jane (3 July 2012). "Fun-filled days at Pesta Rakyat Durin". The Borneo Post. Archived from the original on 8 June 2021. Retrieved 19 August 2022.
  14. Wong, Jack (7 December 2020). "HSL completes 1.9km Durin bridge despite challenges". The Star (Malaysia). Archived from the original on 2 August 2021. Retrieved 20 August 2022.
  15. "Youth Camps". Archived from the original on 25 June 2022. Retrieved 21 August 2022.
  16. Boon, Peter. "Sibu Pastoral Centre becomes quarantine centre". Herald Malaysia. Archived from the original on 7 April 2020. Retrieved 21 August 2022.
  17. "Small place builds big ships". The Borneo Post. 24 February 2014. Archived from the original on 22 February 2015. Retrieved 22 February 2015.
  18. "Good riddance! Pasai Cluster comes to an end". Dayak Daily. 13 April 2021. Archived from the original on 23 May 2021. Retrieved 24 August 2022.