Pegi ngagai isi

Oksigen

Ari Wikipedia
Oksigen, 8O
Templat:Infobox element/symbol-to-top-image/alt
Oksigen chechair (O2 ba baruh −183 °C)
Oksigen
AlotropO2, O3 (ozon) enggau mayuh agi (peda Alotrop oxygen)
Gayagis: enda bechura
chechair enggau pepejal: biru lesi
Pemerat atom standard Ar°(O)
Oksigen dalam jadual bemansa
Hydrogen Helium
Lithium Beryllium Boron Carbon Nitrogen Oxygen Fluorine Neon
Sodium Magnesium Aluminium Silicon Phosphorus Sulfur Chlorine Argon
Potassium Calcium Scandium Titanium Vanadium Chromium Manganese Iron Cobalt Nickel Copper Zinc Gallium Germanium Arsenic Selenium Bromine Krypton
Rubidium Strontium Yttrium Zirconium Niobium Molybdenum Technetium Ruthenium Rhodium Palladium Silver Cadmium Indium Tin Antimony Tellurium Iodine Xenon
Caesium Barium Lanthanum Cerium Praseodymium Neodymium Promethium Samarium Europium Gadolinium Terbium Dysprosium Holmium Erbium Thulium Ytterbium Lutetium Hafnium Tantalum Tungsten Rhenium Osmium Iridium Platinum Gold Mercury (element) Thallium Lead Bismuth Polonium Astatine Radon
Francium Radium Actinium Thorium Protactinium Uranium Neptunium Plutonium Americium Curium Berkelium Californium Einsteinium Fermium Mendelevium Nobelium Lawrencium Rutherfordium Dubnium Seaborgium Bohrium Hassium Meitnerium Darmstadtium Roentgenium Copernicium Nihonium Flerovium Moscovium Livermorium Tennessine Oganesson


O

S
nitrogenoksigenfluorin
Lumur atom (Z)8
Rabanraban 16 (kalkogen)
Mansamansa 2
Blok  p-block
Konfigurasyen elektron[He] 2s2 2p4
Elektron tiap pabung2, 6
Penteba fizikal
Fasa ba PTSgas
Taka lebur(O2) 54.36 K ​(−218.79 °C, ​−361.82 °F)
Taka gesak(O2) 90.188 K ​(−182.962 °C, ​−297.332 °F)
Penias (at PTS)1.429 g/L
lebuh chechair (at t.g.)1.141 g/cm3
Titik betiga54.361 K, ​0.1463 kPa
Titik kritikal154.581 K, 5.043 MPa
Pengangat gempung(O2) 0.444 kJ/mol
Pengangat pengewap(O2) 6.82 kJ/mol
Buat pengangat molar14.689 J/(mol·K) (O)
29.378 J/(mol·K) (O2)
Buat pengangat tentu918.12 J/(kg·K)
Tekan wap
P (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k
at T (K)       61 73 90
Penteba atom
Gaya oksidisasyensuah: −2
−1,[3] 0, +1,[3] +2[3]
ElektronegativitiPauling scale: 3.44
Energi ionisasyen
  • 1st: 1313.9 kJ/mol
  • 2nd: 3388.3 kJ/mol
  • 3rd: 5300.5 kJ/mol
  • (more)
Jejari kovalen66±2 pm
Jejari Van der Waals152 pm
Color lines in a spectral range
Taris spektrum oksigen
Penteba bukai
Penyadi asalprimordial
Struktur kristal ​kubik (cP16)
Lattice constanta = 678.28 pm (at t.p.)[4]
Thermal conductivity26.58×10−3  W/(m⋅K)
Magnetic orderingparamagnetik
Molar magnetic susceptibility+3449.0×10−6 cm3/mol (293 K)[5]
Pengelaju munyi330 m/s (gis, ba 27 °C)
Lumur CAS7782-44-7
History
Pemeri namaAri leka jaku Gerika ὀξύς (asid, literal: 'tajam', ari asai asid) enggau -γενής (pengaga)
PenemuMichael Sendivogius
Carl Wilhelm Scheele (1604, 1771)
Dinama ariAntoine Lavoisier (1777)
Isotop oksigen
Nadai Templat:kutak info isotop oksigen
 Kategori: Oksigen
| references

Oksigen nya elemen kimia; iya ngundan simbol O lalu lumur atom iya 8. Iya kaban ari raban kalkogen dalam jadual bemansa, elemen ukai lugam ti reaktif, sereta ejen oksidisasyen bekuasa ti tau nempa oksida enggau mayuh elemen pia mega enggau utai sebati. Oksigen nya elemen ti pemadu mayuh di kerak Bumi, ti nyadika semak setengah ari kerak Bumi ti betukuh mayuh macham oksida baka ai, karbon dioksida, besi oksida enggau silikat.[6] It is also the third-most abundant element in the universe after hydrogen and helium.

Kereban sanding

[edit | edit bunsu]
  1. "Standard Atomic Weights: Oksigen". CIAAW. Templat:Infobox element/symbol-to-saw/year-changed. {{cite web}}: Check date values in: |date= (help)
  2. Prohaska, Thomas; Irrgeher, Johanna; Benefield, Jacqueline; Böhlke, John K.; Chesson, Lesley A.; Coplen, Tyler B.; Ding, Tiping; Dunn, Philip J. H.; Gröning, Manfred; Holden, Norman E.; Meijer, Harro A. J. (2022-05-04). "Standard atomic weights of the elements 2021 (IUPAC Technical Report)". Pure and Applied Chemistry (in Inggeris). doi:10.1515/pac-2019-0603. ISSN 1365-3075.
  3. Templat:Greenwood&Earnshaw2nd
  4. Arblaster, John W. (2018). Selected Values of the Crystallographic Properties of Elements. Materials Park, Ohio: ASM International. ISBN 978-1-62708-155-9.
  5. Weast, Robert (1984). CRC, Handbook of Chemistry and Physics. Boca Raton, Florida: Chemical Rubber Company Publishing. pp. E110. ISBN 0-8493-0464-4.
  6. Atkins, P.; Jones, L.; Laverman, L. (2016).Chemical Principles, 7th edition. Freeman. ISBN 978-1-4641-8395-9