Menua kaban ASEAN

██ Menua pemerati ASEAN
██ ASEAN Plus Three
███ Aum Tuchung Asia Timur
█████ Forum Kandang Menua ASEAN
Naka taun 2025, Gerempung Menua Asia Tenggara (ASEAN) ngundan 11 menua kaban enggau sebengkah menua pemerati.
ASEAN ditumbuhka kena 8 Ogos 1967 enggau lima bengkah menua kaban: Indonesia, Malaysia, Filipina, Singapura, enggau Thailand. Indu opis iya ba Jakarta, Indonesia.
Rintai
[edit | edit bunsu]Rintai nama menua kaban bisi disediaka ba baruh tu. Bala kaban ASEAN Plus Three enggau Aum Besai Asia Timur mega bisi dirintaika. Kededua forum nya betuaika ASEAN lalu aum diatur berindik ari Aum Besai ASEAN .
Sama bisi dirintaika pesereta Forum Kandang Menua ASEAN (ARF), sebengkah gerempung di serata pelilih menua Asia–Pasifik ke ngembuan juluk deka nerenakka randau enggau berunding, sereta ngelakuka diplomasi nempa pengarap ati enggau nagang ba kandang menua nya.[1]
ASEAN iya nya sebengkah gerempung ba kandang menua Asia Tenggara ti ngembuan juluk deka ngenyampatka penumbuh ekonomi, penyulut sosial, enggau pemansang budaya entara kaban iya sereta deka ngangkatka pemaik kandang menua.[2]
Menua kaban ASEAN
[edit | edit bunsu]| Menua | Indu nengeri | Pemesai (km2) |
Pemayuh mensia | Pemadat (/km2) |
GDP (PPP) |
HDI | Mata duit | Jaku rasmi | Pemerintah | Accession[3] | Seretai Forum Kandang Menua ASEAN[4] | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ketuai menua | Ketuai perintah | |||||||||||
| Brunei | Bandar Seri Begawan | 5,765 | 411,900[5] | 65 | 29,731 | 0.838 | Dolar Brunei (BND; B$) |
Jaku Melayu | Hassanal Bolkiah | 7 January 1984 | 1994 | |
| Kemboja | Phnom Penh | 181,035 | 15,626,444[6] | 78 | 78,065 | 0.594 | Cambodian riel (KHR; ៛)[lower-alpha 1] Dolar Amerika Serikat (USD; $)[lower-alpha 2] |
Jaku Khmer | Norodom Sihamoni | Hun Manet | 30 April 1999 | 1995 |
| Indonesia | Jakarta | 1,904,569 | 255,975,000[7] | 113 | 3,507,239 | 0.718 | Rupiah Indonesia (IDR; Rp) |
Jaku Indonesia | Prabowo Subianto | 8 August 1967 | 1994 | |
| Laos | Vientiane | 236,800 | 6,492,400[8] | 24 | 62,797 | 0.613 | Kip Laos (LAK; ₭) |
Jaku Lao | Thongloun Sisoulith | Sonexay Siphandone | 23 July 1997 | 1994 |
| Malaysia | Kuala Lumpur | 329,847 | 31,427,096[9] | 72 | 978,781 | 0.810 | Ringgit Malaysia (MYR; RM) |
Jaku Melayu | Ibrahim | Anwar Ibrahim | 8 August 1967 | 1994 |
| Myanmar | Naypyidaw | 676,578 | 51,419,420[10] | 81 | 258,677 | 0.583 | Kyat Burma (MMK; K) |
Jaku Burma | Min Aung Hlaing (acting) | Nyo Saw | 23 July 1997 | 1996 |
| Filipina | Manila | 343,448 | 103,371,800[11] | 295 | 1,000,617 | 0.718 | Peso Filipina (PHP; ₱) |
Jaku Filipino enggau Jaku Inggeris | Bongbong Marcos | 8 August 1967 | 1994 | |
| Singapura | Singapura | 707.1 | 5,535,000[12] | 6,619 | 600,063 | 0.938 | Dolar Singapura (SGD; S$) |
Jaku Inggeris, Jaku Melayu, Jaku Mandarin, enggau Jaku Tamil | Tharman Shanmugaratnam | Lawrence Wong | 8 August 1967 | 1994 |
| Thailand | Bangkok | 513,115 | 65,339,612[13] | 126 | 1,329,324 | 0.777 | Baht Thailand (THB; ฿) |
Jaku Thai | Vajiralongkorn | Anutin Charnvirakul | 8 August 1967 | 1994 |
| Timor Leste | Dili | 14,874 | 1,231,116[14] | 76.2 | 4,928 | 0.620 | Dolar Amerika Serikat (USD; $) Timor-Leste Centavo |
Jaku Tetum enggau Jaku Portugis | José Ramos-Horta | Xanana Gusmão | 26 Oktober 2025 | 2005 |
| Vietnam | Hanoi | 331,690 | 99,000,000[15] | 248 | 1,148,054 | 0.704 | Vietnamese đồng (VND; ₫) |
Jaku Vietnam | Tô Lâm[lower-alpha 3] Lương Cường |
Phạm Minh Chính | 28 July 1995 | 1994 |
| ASEAN (penyampau) | Jakarta (indu opis) | 4,479,210 | 673,655,000 | 135 | 5,869[16][kakang – randau] | 0.729 (UNDP cal.) |
— | Jaku Inggeris (Jaku gawa) | Kao Kim Hourn (Secretary-general) | Templat:N/a | Templat:N/a | |
Nota
[edit | edit bunsu]- ↑ de jure enggau de facto
- ↑ de facto
- ↑ The general secretary of the Communist Party of Vietnam is the supreme leader in a one-party communist state. The general secretary is also the secretary of the Central Military Commission of the Communist Party of Vietnam, being the de facto Commander-in-Chief of the People's Army of Vietnam.
Kereban sanding
[edit | edit bunsu]- ↑ About Us Archived 25 Julai 2013 at the Wayback Machine, ASEAN Regional Forum official website. Retrieved 12 June 2006
- ↑ Overview Archived 9 Januari 2008 at the Wayback Machine, ASEAN Secretariat official website. Retrieved 12 June 2006
- ↑ "Association of Southeast Asian Nations (ASEAN)". Nuclear Threat Initiative. 2017-01-31. Retrieved 2017-08-19.
- ↑ Chih-Mao Tang (10 October 2019). Small States and Hegemonic Competition in Southeast Asia: Pursuing Autonomy, Security and Development Amid Great Power Politics. Oxfordshire, England: Routledge. p. 116. ISBN 9780367415228.
- ↑ "Brunei – The World Factbook". CIA. Retrieved 30 August 2015.
- ↑ "Cambodia – The World Factbook". CIA. Retrieved 30 August 2015.
- ↑ "Population Projection by Province, 2010–2035". Central Bureau of Statistics. Archived from the original on 25 July 2015. Retrieved 30 August 2015.
- ↑ "Laos – The World Factbook". CIA. Retrieved 30 August 2015.
- ↑ "Malaysia – The World Factbook". CIA. Retrieved 30 August 2015.
- ↑ "The 2014 Myanmar Population and Housing Census Highlights of the Main Results Census Report Volume 2 – A". Department of Population Ministry of Immigration and Population. Retrieved 30 August 2015.
- ↑ "Republic of the Philippines Department of Health – Commission on Population (Region III)". Retrieved 30 August 2015.
- ↑ "Statistics Singapore – Latest Data". Department of Statistics Singapore. Archived from the original on 29 November 2015. Retrieved 30 August 2015.
- ↑ "Population of Thailand, 2015 (Vol.24 : January 2015)". Institute for Population and Social Research, Mahidol University. Retrieved 30 August 2015.
- ↑ "Timor-Leste – The World Factbook". CIA. Retrieved 30 August 2015.
- ↑ "Population Projection for Vietnam, 2009 – 2049". General Statistics Office of Vietnam. Retrieved 30 August 2015.
- ↑ "ASEAN Community in Figures 2013" (PDF). The ASEAN Secretariat. Archived from the original (PDF) on 4 September 2015. Retrieved 30 August 2015.