Pegi ngagai isi

Menua kaban ASEAN

Ari Wikipedia
(Dikalihka ari Nengeri kaban ASEAN)
██ Menua kaban penuh ASEAN
██ Menua pemerati ASEAN
ASEAN Plus Three
Aum Tuchung Asia Timur
Forum Kandang Menua ASEAN

Naka taun 2025, Gerempung Menua Asia Tenggara (ASEAN) ngundan 11 menua kaban enggau sebengkah menua pemerati.

ASEAN ditumbuhka kena 8 Ogos 1967 enggau lima bengkah menua kaban: Indonesia, Malaysia, Filipina, Singapura, enggau Thailand. Indu opis iya ba Jakarta, Indonesia.

Rintai

[edit | edit bunsu]

Rintai nama menua kaban bisi disediaka ba baruh tu. Bala kaban ASEAN Plus Three enggau Aum Besai Asia Timur mega bisi dirintaika. Kededua forum nya betuaika ASEAN lalu aum diatur berindik ari Aum Besai ASEAN .

Sama bisi dirintaika pesereta Forum Kandang Menua ASEAN (ARF), sebengkah gerempung di serata pelilih menua Asia–Pasifik ke ngembuan juluk deka nerenakka randau enggau berunding, sereta ngelakuka diplomasi nempa pengarap ati enggau nagang ba kandang menua nya.[1]

ASEAN iya nya sebengkah gerempung ba kandang menua Asia Tenggara ti ngembuan juluk deka ngenyampatka penumbuh ekonomi, penyulut sosial, enggau pemansang budaya entara kaban iya sereta deka ngangkatka pemaik kandang menua.[2]

[edit | edit bunsu]
Menua Indu nengeri Pemesai
(km2)
Pemayuh mensia Pemadat
(/km2)
GDP
(PPP)
HDI Mata duit Jaku rasmi Pemerintah Accession[3] Seretai Forum Kandang Menua ASEAN[4]
Ketuai menua Ketuai perintah
Brunei Bandar Seri Begawan 5,765 411,900[5] 65 29,731 0.838 Dolar Brunei
(BND; B$)
Jaku Melayu Hassanal Bolkiah 7 January 1984 1994
Kemboja Phnom Penh 181,035 15,626,444[6] 78 78,065 0.594 Cambodian riel
(KHR; ៛)[lower-alpha 1]
Dolar Amerika Serikat
(USD; $)[lower-alpha 2]
Jaku Khmer Norodom Sihamoni Hun Manet 30 April 1999 1995
Indonesia Jakarta 1,904,569 255,975,000[7] 113 3,507,239 0.718 Rupiah Indonesia
(IDR; Rp)
Jaku Indonesia Prabowo Subianto 8 August 1967 1994
Laos Vientiane 236,800 6,492,400[8] 24 62,797 0.613 Kip Laos
(LAK; ₭)
Jaku Lao Thongloun Sisoulith Sonexay Siphandone 23 July 1997 1994
Malaysia Kuala Lumpur 329,847 31,427,096[9] 72 978,781 0.810 Ringgit Malaysia
(MYR; RM)
Jaku Melayu Ibrahim Anwar Ibrahim 8 August 1967 1994
Myanmar Naypyidaw 676,578 51,419,420[10] 81 258,677 0.583 Kyat Burma
(MMK; K)
Jaku Burma Min Aung Hlaing (acting) Nyo Saw 23 July 1997 1996
Filipina Manila 343,448 103,371,800[11] 295 1,000,617 0.718 Peso Filipina
(PHP; ₱)
Jaku Filipino enggau Jaku Inggeris Bongbong Marcos 8 August 1967 1994
Singapura Singapura 707.1 5,535,000[12] 6,619 600,063 0.938 Dolar Singapura
(SGD; S$)
Jaku Inggeris, Jaku Melayu, Jaku Mandarin, enggau Jaku Tamil Tharman Shanmugaratnam Lawrence Wong 8 August 1967 1994
Thailand Bangkok 513,115 65,339,612[13] 126 1,329,324 0.777 Baht Thailand
(THB; ฿)
Jaku Thai Vajiralongkorn Anutin Charnvirakul 8 August 1967 1994
Timor Leste Dili 14,874 1,231,116[14] 76.2 4,928 0.620 Dolar Amerika Serikat
(USD; $)
Timor-Leste Centavo
Jaku Tetum enggau Jaku Portugis José Ramos-Horta Xanana Gusmão 26 Oktober 2025 2005
Vietnam Hanoi 331,690 99,000,000[15] 248 1,148,054 0.704 Vietnamese đồng
(VND; ₫)
Jaku Vietnam Tô Lâm[lower-alpha 3]
Lương Cường
Phạm Minh Chính 28 July 1995 1994
ASEAN (penyampau) Jakarta (indu opis) 4,479,210 673,655,000 135 5,869[16][kakangrandau] 0.729
(UNDP cal.)
Jaku Inggeris (Jaku gawa) Kao Kim Hourn (Secretary-general) Templat:N/a Templat:N/a
  1. de jure enggau de facto
  2. de facto
  3. The general secretary of the Communist Party of Vietnam is the supreme leader in a one-party communist state. The general secretary is also the secretary of the Central Military Commission of the Communist Party of Vietnam, being the de facto Commander-in-Chief of the People's Army of Vietnam.

Kereban sanding

[edit | edit bunsu]
  1. About Us Archived 25 Julai 2013 at the Wayback Machine, ASEAN Regional Forum official website. Retrieved 12 June 2006
  2. Overview Archived 9 Januari 2008 at the Wayback Machine, ASEAN Secretariat official website. Retrieved 12 June 2006
  3. "Association of Southeast Asian Nations (ASEAN)". Nuclear Threat Initiative. 2017-01-31. Retrieved 2017-08-19.
  4. Chih-Mao Tang (10 October 2019). Small States and Hegemonic Competition in Southeast Asia: Pursuing Autonomy, Security and Development Amid Great Power Politics. Oxfordshire, England: Routledge. p. 116. ISBN 9780367415228.
  5. "Brunei – The World Factbook". CIA. Retrieved 30 August 2015.
  6. "Cambodia – The World Factbook". CIA. Retrieved 30 August 2015.
  7. "Population Projection by Province, 2010–2035". Central Bureau of Statistics. Archived from the original on 25 July 2015. Retrieved 30 August 2015.
  8. "Laos – The World Factbook". CIA. Retrieved 30 August 2015.
  9. "Malaysia – The World Factbook". CIA. Retrieved 30 August 2015.
  10. "The 2014 Myanmar Population and Housing Census Highlights of the Main Results Census Report Volume 2 – A". Department of Population Ministry of Immigration and Population. Retrieved 30 August 2015.
  11. "Republic of the Philippines Department of Health – Commission on Population (Region III)". Retrieved 30 August 2015.
  12. "Statistics Singapore – Latest Data". Department of Statistics Singapore. Archived from the original on 29 November 2015. Retrieved 30 August 2015.
  13. "Population of Thailand, 2015 (Vol.24 : January 2015)". Institute for Population and Social Research, Mahidol University. Retrieved 30 August 2015.
  14. "Timor-Leste – The World Factbook". CIA. Retrieved 30 August 2015.
  15. "Population Projection for Vietnam, 2009 – 2049". General Statistics Office of Vietnam. Retrieved 30 August 2015.
  16. "ASEAN Community in Figures 2013" (PDF). The ASEAN Secretariat. Archived from the original (PDF) on 4 September 2015. Retrieved 30 August 2015.