Pegi ngagai isi

Kurang tinduk

Ari Wikipedia
Pekara ti dikemendarka Palan Nagang enggau Nyeliahka Penyakit (CDC) pasal penyampau tinduk ti diguna nurun nitihka umur.[1] Taja pan penyampau tinduk beguna, kualiti tinduk ti manah mega beguna dikena nyeliahka penanggul tinduk.[1]
Sleep deprivation
SpecialtySleep medicine
SymptomsFatigue, eye bags, poor memory, irritable mood, weight gain
ComplicationsCar and work accidents, weight gain, cardiovascular disease
KebuahInsomnia, sleep apnea, stimulants (caffeine, amphetamine), voluntary imposition (school, work), mood disorders
Chara berubatCognitive behavioral therapy, caffeine (to induce alertness), sleeping pills

Kurang tinduk, tauka enda chukup tinduk[2] tauka enda ulih tinduk, iya nya gaya ti nadai ngembuan timpuh enggau/tauka kualiti tinduk ti chukup dikena nyukung pengawa bejejaga, prestasi, enggau pengerai ti layak. Iya tau nyadi kronik tauka akut lalu tau bebida enggau mayuh macham pemerat. Semua jelu ke dikelala tinduk tauka mantaika sekeda ulah tinduk, lalu pemesai guna tinduk nyata kediri ba mensia, laban semak satu pertiga ari pengidup mensia dikena tinduk.[2] Penanggul kurang tinduk endang suah nyadi laban iya nuntung urung satu pertiga ari penyampau tubuh.[3]

Tinduk ti enda chukup bisi kaul enggau berat tubuh, darah tinggi, kemi manis, tusah ati, penyakit jantung, enggau strok.[4] Kurang tinduk mega tau ngujungka pengirau ati ti tinggi, ringat, ulah ti enda tetap, fungsyen enggau prestasi kognitif ti enda manah, sereta episod psikotik.[5] Negeri ti disekat tinduk kronik meri empas ti enda manah ngagai untak enggau fungsyen kognitif.[6] Taja pia, dalam subset kes, kurang tinduk ulih paradoks ngujungka penambah tenaga enggau bejejaga; taja pan empas iya dalam timpuh ti panjai bedau kala diperesa, tang enda tinduk indah udah dikena ngubat penusah ati ti tusah.[7][8] ke diatu, tebal agi pansik pasal kurang tinduk udah fokus ngagai penanggul tinduk akut, ti nunjukka penanggul tinduk akut tau ngasuh pengerusak ti besai ngagai fungsi kognitif, emosi, enggau fizikal sereta mekanisme untak. Sekeda pansik udah mandingka empas ari kurang tinduk total akut enggau sekat tinduk sebagi kronik. Penanggul enda tinduk enggau penuh dalam timpuh ti lama enda suah nyadi ba mensia (semina enti sida bisi insomnia ti tau nabanka nyawa tauka isu ti spesifik ketegal bebuntas); dipeda baka ke tinduk mikro ti pandak enda ulih diseliahka. [9] Penanggul enda tinduk sepenuh iya dalam timpuh ti panjai udah ngujungka pemati ba jelu lab.

Kereban sanding

[edit | edit bunsu]
  1. 1.0 1.1 "How Much Sleep Do I Need?". CDC.gov. Centers for Disease Control and Prevention (CDC). 14 September 2022. Archived from the original on 2 November 2023. Last Reviewed: September 14, 2022. Source: National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Division of Population Health.
  2. 2.0 2.1 Amin F, Sankari A (2022). "Sleep Insufficiency". StatPearls. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing. PMID 36256756. Retrieved 2023-05-18.
  3. Grandner, Michael A. (2019). "Epidemiology of insufficient sleep and poor sleep quality". Sleep and Health. pp. 11–20. doi:10.1016/B978-0-12-815373-4.00002-2. ISBN 978-0-12-815373-4.
  4. Olson E. "How many hours of sleep are enough for good health?". Mayo Clinic. Simon & Schuster. Retrieved 7 March 2022.
  5. "How poor sleep affects your mental health". Priory (in Inggeris). 3 July 2018. Retrieved 2022-04-17.
  6. Alhola P, Polo-Kantola P (October 2007). "Sleep deprivation: Impact on cognitive performance". Neuropsychiatric Disease and Treatment. 3 (5): 553–567. PMC 2656292. PMID 19300585. Although both conditions [total and partial SD] induce several negative effects including impairments in cognitive performance, the underlying mechanisms seem to be somewhat different.
  7. Nykamp K, Rosenthal L, Folkerts M, Roehrs T, Guido P, Roth T (September 1998). "The effects of REM sleep deprivation on the level of sleepiness/alertness". Sleep. 21 (6): 609–614. doi:10.1093/sleep/21.6.609. PMID 9779520.
  8. Riemann D, Berger M, Voderholzer U (July–August 2001). "Sleep and depression--results from psychobiological studies: an overview". Biological Psychology. 57 (1–3): 67–103. doi:10.1016/s0301-0511(01)00090-4. PMID 11454435.
  9. Kushida CA (2005). Sleep deprivation. Informa Health Care. pp. 1–2. ISBN 978-0-8247-5949-0.