Pegi ngagai isi

Kolombia

Ari Wikipedia
Republic of Colombia
República de Colombia (Sepanyol)
Flag of Colombia
Menira
Coat of arms of Colombia
Lambang menua
Rambai jaku: "Libertad y Orden" (Sepanyol)
"Freedom and Order"
Anthem: Himno Nacional de la República de Colombia (Sepanyol)
"National Anthem of the Republic of Colombia"
Location of Kolombia (dark green)
Location of Kolombia (dark green)
Indu menua
enggau nengeri ke pemadu besai
Bogotá
4°35′N 74°4′W / 4.583°N 74.067°W / 4.583; -74.067
Jaku resmiSpanish
Jaku pelilih menua ti diakuCreole English (in San Andrés and Providencia)[1]
64 other languages[a]
Raban bansa
(2018 census[2][3])
Pengarap
(2022)[4]
PerintahUnitary presidential republic
• Presiden
Gustavo Petro
Francia Márquez
Aum KaunsilKongres
Senate
Chamber of Representatives
Independence from Spain
• Declared
20 July 1810
7 August 1819
• Last unitisation
5 August 1886
• Secession of Panama
6 November 1903
4 July 1991
Menua
• Pemesai
1,141,748 km2 (440,831 bt2) (25th)
• Ai (%)
2.1 (as of 2015)[5]
Penyampau tubuh
• 2024 estimate
Neutral increase 52,695,952[6] (27th)
• Pemayuh tubuh
46.15/km2 (119.5/sq mi) (174th)
GDP (PPP)2024 estimate
• Total
Increase $1.042 trillion[7] (32nd)
• Per capita
Increase $19,770[7] (82nd)
GDP (nominal)2024 estimate
• Total
Increase $386.076 billion[7] (46th)
• Per capita
Increase $7,327[7] (97th)
Gini (2022)Negative increase 54.8[8]
high
HDI (2023)Increase 0.788[9]
high · 83rd
Mata duitColombian peso (COP)
Zon jamUTC−5[b] (COT)
Date formatDMY
Tisi deribaright
Kod talipaun+57
Kod ISO 3166CO
TLD Internet.co
  1. ^ Although the Colombian Constitution specifies Spanish (Castellano) as the official language in all Colombian territory, other languages spoken in the country by ethnic groups – approximately 68 languages – each is also official in its territory.[10] English is also official in the archipelago of San Andrés, Providencia and Santa Catalina.[11]
  2. ^ The official Colombian time[12] is controlled and coordinated by the National Institute of Metrology.[13]

Kolombia, tauka nama rasmi Republik Kolombia, [ c ] iya nya sebuah menua ke tebal agi bepalan ba Amerika Selatan enggau pelilih menua insular di Amerika Utara . Tanah besai Kolombia di sempadan enggau Tasik Caribbean ba utara, Venezuela ba timur enggau timur laut, Brazil ba tenggara, Peru enggau Ekuador ba selatan enggau barat daya, Tasik Pasifik ba barat, enggau Panama ba barat laut. Kolombia dibagi ngagai 32 bengkah opis. Pelilih Menua Indu Nengeri Bogotá mega nyadi mengeri pemadu besai di menua nya ke nyadi palan besai pekara wang enggau budaya. Kandang mengeri besai bukai nyengkaum Medellín, Cali, Barranquilla, Cartagena, Santa Marta, Cucuta, Ibagué, Villavicencio enggau Bucaramanga. Pemesai iya 1,141,748 kilometer persegi (440,831 batu persegi) lalu ngembuan penyampau tubuh urung 52 juta iku. Pesaka budaya iya ti kaya[14] —nyengkaum jaku, pengarap, pemakai, enggau seni—ngayanka sejarah iya nyadi koloni, ngempung elemen budaya ti dibai pengawa pindah mendam ari Eropah[15][16][17][18] enggau Timur Tengah,[19][20][21] sereta sida ke dibai ari dispora Afrika[22] baka nya enggau sida ari mayuh macham tamadun Bansa Asal ti dulu ari kolonisasyen.[23] Jaku Sepanyol nyadi jaku rasmi, taja pan jaku Kriol, English enggau 64 jaku bukai diaku ba renggat pelilih menua.

Kolombia udah nyadi palan endur mayuh bansa asal enggau budaya diau kenyau ari enda kurang ari taun 12,000 SM. Orang Sepanyol keterubah iya bedarat ba La Guajira dalam taun 1499, lalu ba tengan abad ke-16, sida udah atur merintah mayuh endur di Kolombia kemaya hari tu, lalu numbuhka Perintah Baru Granada, enggau Santa Fe de Bogotá nyadi indu nengeri iya. Meredeka ari Empayar Sepanyol dikumbai udah dipadahka dalam taun 1810, enggau endur ke diatu Kolombia mansutka diri nyadi Provinsi Beserakup Granada Baru. Pengudah Sepanyol ngalahka menua tu baru enda lama, meredeka Kolombia dijamin lalu timpuh Gran Kolombia berengkah dalam taun 1819. Politik baru nya nguji enggau perintah besai nyadi Konfederasyen Granadine (1858) lalu udah nya Kolombia Serikat (1863), sebedau nyadi republik ti bepusat—Republik Kolombia ke diatu—dalam taun 1886. Nengah sukung Amerika Serikat enggau Peranchis, Panama nyerara diri ari Kolombia dalam taun 1903, ngujungka garis entara menua Kolombia ke diatu. Berengkah ari taun 1960-an, menua tu udah napi konflik besenyata asimetrik ti enda balat sereta kasar politik, kedua-dua nya majak balat dalam taun 1990-an. Kenyau ari taun 2005, bisi pemansang ke besai ba pengelikun, penegap, enggau atur undang-undang, sereta penumbuh enggau pemansang ekonomi ke enda kala nyadi sebedau tu.[24][25] Kolombia dikelala ketegal sistem nyaga pengerai, nyadi nyaga pengerai pemadu manah di Amerika Latin nitihka Gerempung Pengerai Sedunya enggau ke-22 di dunya.[26][27] Ekonomi iya ke mayuh macham nyadi ketiga pemadu besai di Amerika Selatan, enggau penegap ekonomi makro sereta prospek penumbuh timpuh panjai ke manah.[28][29][30]

Kolombia nya siti ari tujuh belas bengkah menua megadiverse di dunya; iya ngembuan tikas biodiversiti pemadu tinggi ba tiap batu persegi di dunya lalu tikas kedua pemadu tinggi ba semua.[31] Kandang menua iya mungkur kampung ujan Amazon, tanah tinggi, tanah rumput enggau padang pasir. Semina menua tu aja menua di Amerika Selatan ke bisi garis pantai (enggau pulau) ba sepemanjai kededua tasik Atlantik enggau Pasifik. Kolombia nyadi kaban kunsi gerempung besai global enggau pelilih menua nyengkaum GBB, WTO, OECD, OAS, Serakup Pasifik enggau Komuniti Andes; iya mega nyadi Rakan Global NATO[32] enggau bakih besai ukai NATO Amerika Serikat.[33]

Penyanding

[edit | edit bunsu]
  1. "Por la cual se dictan normas especiales para la organización y el funcionamiento del Departamento Archipiélago de San Andrés, Providencia y Santa Catalina". Archived from the original on 5 November 2023. Retrieved 18 October 2023. ARTÍCULO 42. IDIOMA Y LENGUA OFICIAL EN EL DEPARTAMENTO ARCHIPIELAGO. Son oficiales en el Departamento Archipiélago de San Andrés, Providencia y Santa Catalina el castellano y el inglés comunmente hablado por las comunidades nativas del Archipiélago.
  2. Penyalat nyebut: Tag <ref> tidak sah; tiada teks disediakan bagi rujukan yang bernama grupos étnicos
  3. Ralat Lua pada baris 3162 di Modul:Citation/CS1: attempt to call field 'year_check' (a nil value).
  4. "Catholicism and evangelism: the two most common religions in Latin America". Statista. 26 October 2022. Archived from the original on 19 November 2022. Retrieved 18 November 2022.
  5. "Surface water and surface water change". Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). Archived from the original on 24 March 2021. Retrieved 11 October 2020.
  6. "Proyecciones de Población DANE". Archived from the original on 10 April 2023. Retrieved 10 April 2023.
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 "World Economic Outlook Database, April 2024 Edition. (Colombia)". www.imf.org. International Monetary Fund. 16 April 2024. Archived from the original on 16 April 2024. Retrieved 17 April 2024.
  8. "Colombia - The World Factbook". Archived from the original on 18 June 2021. Retrieved September 23, 2024.
  9. "Human Development Report 2025" (PDF) (in Inggeris). United Nations Development Programme. 6 May 2025. Archived (PDF) from the original on 6 May 2025. Retrieved 6 May 2025.
  10. Colombian Constitution of 1991 (Title I – Concerning Fundamental Principles – Article 10)
  11. "LEY 47 DE 1993" (in Sepanyol). alcaldiabogota.gov.co. Archived from the original on 11 January 2012. Retrieved 23 February 2014.
  12. "The official Colombian time" (in Sepanyol). horalegal.inm.gov.co. Archived from the original on 9 February 2014. Retrieved 23 February 2014.
  13. "Decreto 4175 de 2011, artículo 6, numeral 14" (in Sepanyol). Presidencia de la República de Colombia. Archived from the original on 15 April 2016. Retrieved 14 March 2016.
  14. "Colombia herencia cultural más allá de la colonia". procolombia.co (in Sepanyol). 28 March 2017. Archived from the original on 26 February 2023. Retrieved 26 February 2023.
  15. "News & Events - Irlandeses en Colombia y Antioquia". Department of Foreign Affairs of Ireland. Archived from the original on 26 August 2022. Retrieved 7 September 2022.
  16. "Estos fueron los primeros alemanes en Colombia". Revista Diners (in Sepanyol). 10 June 2019. Archived from the original on 5 November 2022. Retrieved 18 December 2021.
  17. Vidal Ortega, Antonino; D'Amato Castillo, Giuseppe (1 December 2015). "Los otros, sin patria: italianos en el litoral Caribe de Colombia a comienzos del siglo XX". Caravelle. Cahiers du monde hispanique et luso-brésilien (in Perancis) (105): 153–175. doi:10.4000/caravelle.1822. ISSN 1147-6753. Archived from the original on 6 October 2022. Retrieved 26 February 2023.
  18. Salamanca, Helwar Figueroa; Espitia, Julián David Corredor (31 July 2019). ""En una ciudad gris y silenciosa": la migración francesa en Bogotá (1900-1920)". Anuario de Historia Regional y de las Fronteras (in Sepanyol). 24 (2): 75–100. doi:10.18273/revanu.v24n2-2019003. ISSN 2145-8499. S2CID 203515282. Archived from the original on 6 March 2023. Retrieved 26 February 2023.
  19. Fawcett de Posada, Louise; Posada Carbó, Eduardo (1992). "En la tierra de las oportunidades: los sirio-libaneses en Colombia" [In the land of opportunity: the Syrian-Lebanese in Colombia] (PDF). Boletín Cultural y Bibliográfico (in Sepanyol). 29 (29). publicaciones.banrepcultural.org: 8–11. Archived from the original on 2 March 2016. Retrieved 20 July 2017.
  20. S.A.S, Editorial La República (26 April 2022). "Colombia y Medio Oriente". Diario La República (in Sepanyol). Archived from the original on 24 November 2022. Retrieved 26 February 2023.
  21. Tiempo, Casa Editorial El (7 March 2019). "Los palestinos que encontraron un segundo hogar en el centro de Bogotá". El Tiempo (in Sepanyol). Archived from the original on 31 October 2022. Retrieved 26 February 2023.
  22. Faucher, Nicolás Murillo (11 August 2014). "La herencia Africana en Colombia". Libre Pensador (in Sepanyol). Archived from the original on 27 February 2023. Retrieved 26 February 2023.
  23. "El patrimonio cultural de seis pueblos indígenas renace con 'Sembrando Nuestros Saberes' en Colombia". aa.com.tr. Archived from the original on 26 February 2023. Retrieved 26 February 2023.
  24. Historical Memory Group (2013). "Enough Already!" Colombia: Memories of War and Dignity (PDF) (in Sepanyol). The National Center for Historical Memory's (NCHM). ISBN 9789585760844. Archived (PDF) from the original on 9 October 2022.
  25. "Colombia's GDP growth". World Bank. Archived from the original on 5 July 2014. Retrieved 9 March 2014.
  26. "World Health Organization Assesses the World's Health Systems" (in Inggeris). World Health Organization. Archived from the original on 9 April 2019. Retrieved 30 March 2023.
  27. "Colombia Healthcare System". International Citizens Insurance (in Inggeris AS). Archived from the original on 30 March 2023. Retrieved 30 March 2023.
  28. "Cuentas Trimestrales – Producto Interno Bruto (PIB)" (PDF) (in Sepanyol). dane.gov.co. Archived (PDF) from the original on 9 October 2022. Retrieved 16 February 2018.
  29. "Colombian economy" (in Sepanyol). banrepcultural.org. Archived from the original on 12 May 2015. Retrieved 16 April 2013.
  30. "IMF Executive Board Concludes 2018 Article IV Consultation with Colombia". imf.org. Archived from the original on 4 June 2022. Retrieved 2 May 2018.
  31. Luis Fernando Potes. "Colombia is the second most biodiverse country in the world" (in Sepanyol). prodiversitas.bioetica.org. Archived from the original on 29 October 2013. Retrieved 9 March 2014.
  32. "NATO - Topic: Relations with Colombia". Nato.int. Archived from the original on 30 August 2022. Retrieved 30 August 2022.
  33. Samuels, Brett (10 March 2022). "Biden designates Colombia as major non-NATO ally". The Hill. Archived from the original on 18 November 2023. Retrieved 27 November 2022.


Penyalat nyebut: Tag <ref> wujud untuk kumpulan bernama "lower-alpha", tetapi tiada tag <references group="lower-alpha"/> yang berpadanan disertakan