Ipoh
Ipoh | |
|---|---|
City and state capital | |
| City of Ipoh Bandaraya Ipoh | |
City skyline Old downtown Gunung Lang Recreational Park | |
| Nickname(s): City of Millionaires, Bougainvillea City, Mountain City, Silver Valley | |
| Motto(s): Berkhidmat dan Maju Inggeris: Service and Progress | |
![]() Location of Ipoh in Perak | |
| Ralat Lua pada baris 524 di Modul:Location_map: Unable to find the specified location map definition: "Module:Location map/data/Malaysia municipalities" does not exist. | |
| Coordinates: 04°35′50″N 101°04′30″E / 4.59722°N 101.07500°E | |
| Country | |
| State | Templat:Country data Perak |
| District | Kinta |
| Establishment | Around 1880 |
| Establishment of the local government | 1893 |
| Municipality status | May 31, 1962 |
| City status | 27 May 1988 |
| Government | |
| • Type | City council |
| • Body | Ipoh City Council |
| • Mayor | Rumaizi Baharin |
| Pemesai | |
| • Penyampau | 643 km2 (248 sq mi) |
| Elevation | 51.85 m (170.11 ft) |
| Penyampau mensia (2020) | |
| • Penyampau | 759,952 |
| • Pemadat | 1,200/km2 (3,100/sq mi) |
| Demonym | Ipohian / Ipohite |
| Time zone | UTC+8 (MST) |
| • Summer (DST) | Not observed |
| Postcode | 30xxx, 31xxx |
| Area code | 05 |
| Website | mbi |
Ipoh iya nya indu nengeri ungkup negeri Perak, Malaysia. Bepalan ba Sungai Kinta, iya semak 200 km (120 mi) utara ari Kuala Lumpur enggau 150 km (93 mi) tenggara George Town ba Pulau Pinang.[1] Naka pengawa ngitung tubuh taun 2020 Ipoh ngundan penyampau tubuh 759,952 iku, lalu nyadika iya mengeri kesemilan pemadu besai di Malaysia nitihka penyampau tubuh sereta indu negeri keempat pemadu mayuh mensia, pengudah Johor Bahru, Shah Alam enggau George Town.
Dalam beberapa taun ke udah, populariti Ipoh nyadi palan dagang temuai entarabansa udah jauh ditambah enggau pengawa ngintu arkitektur jeman kolonial British.[2][3] Mengeri tu mega tebilang enggau pemakai sereta utai ti narit ati, baka bukit batu kapur enggau gua ti endur kuil Buddha digaga.[4]
Endur Ipoh entara Kuala Lumpur enggau George Town udah nyadika iya hab pengangkut darat besai dalam Malaysia Barat, enggau kededua Garis Pantai Barat Tren Malaya enggau Jalai Ekspres Utara-Selatan nengah mengeri tu. Kelimpah ari sambung perengka pengangkut darat, Ipoh mega ulih dijapai Padang Bilun Sultan Azlan Shah.
Asal nama
[edit | edit bunsu]Nama Ipoh datai ari pun ipuh (Antiaris toxicaria) ti tumbuh ba endur nya. Getah utai tumbuh tu ti bisa, dichampur Orang Asli enggau lateks Strychnos dikena ngelapis ujung sumpit sida dikena ngasu.[5]
Kereban sanding
[edit | edit bunsu]- ↑ "Ipoh, city in Malaysia | Wonderful Malaysia". www.wonderfulmalaysia.com. Retrieved 2023-03-23.
- ↑ hermes (2016-03-22). "Sleepy Ipoh awakens". The Straits Times (in Inggeris). Retrieved 2017-08-21.
- ↑ "Old Town restored to rightful place in history of Ipoh". theedgeproperty.com.my (in Inggeris). Retrieved 2017-08-21.
- ↑ net, powered by iosc dot (16 May 2015). "Ipoh Echo | Caves of the Kinta Valley". IpohEcho.com.my (in Inggeris). Retrieved 2017-08-21.
- ↑ Ng, Francis. "Ipoh's terrible tree". The Star (in Inggeris). Retrieved 29 January 2022.
Bacha ke silik agi
[edit | edit bunsu]- Fleming, Tom (May 2021). Malaysia: Ipoh Perak (PDF) (Report). Cultural Cities Profile East Asia. Kuala Lumpur: British Council Malaysia. Archived (PDF) from the original on 30 June 2022. Retrieved 8 April 2025.
