Pegi ngagai isi

Honshu

Coordinates: 36°N 138°E / 36°N 138°E / 36; 138
Ari Wikipedia
Honshu
Native name:
本州
A May 2003 satellite image of Honshu
Map
Geography
Palan
Koordinat36°N 138°E / 36°N 138°E / 36; 138
ArchipelagoJapanese archipelago
Pemesai227,960[1] km2 (88,020 bt2)
Area rank7th
Pemanjai1,300 km (810 mi)
Libar50–230 km (31–143 bt)
Coastline10,084 km (6265.9 mi)
Punchak ke pemadu tinggi3,776 m (12388 ft)
Titik ke pemadu tinggiGunung Fuji
Administrasyen
PrefecturesTemplat:Clist
Largest settlementTokyo (pop. 14,043,239)[2] (pop. 14,043,239)
Demographics
Population104,000,000[2] (2017)
Pop. density447/km2 (1158/sq mi)
Ethnic groupsJipun
Additional information
Time zone

Honshu (Jaku Jipun: 本州, Hepburn: Honshū; disebut [hoꜜɰ̃.ɕɯː], kelia dikelala enggau nama Akitsushima (秋津島; lit. 'pulau chechawir'),[3][4][5] nya pulau pemadu besai dalam empat pulau besai di menua Jipun.[6][7] Pulau tu bepalan entara Tasik Pasifik (timur) enggau Tasik Jipun (barat). Pulau tu pulau ketujuh pemadu besai ba dunya, lalu pulau kedua pemadu mayuh mensia pengudah pulau Jawa ba Indonesia.[8][9][10]

Pulau Honshu ngembuan penyampau tubuh 104 juta iku naka taun 2017, ti nyadika 81.3% ari semua penyampau tubuh be menua Jipun,[11] lalu tebal agi bepalan ba kandang menua pesisir enggau tanah rata. Kira-kira 30% ari semua penyampau tubuh diau ba Kandang Menua Tokyo Besai ba Tanah Rata Kantō. Nyadi palan sejarah kuasa budaya enggau politik Jipun,[12] pulau tu nyengkaum sekeda indu nengeri Jepun ke suba, nyengkaum Kyoto, Nara, enggau Kamakura. Mayuh ari tebing tasik selatan pulau tu nyadi sebagi ari kandang Taiheiyō, sebengkah mengeri besai ke mungkur sekeda pulau Jipun.[12] Honshu mega ngundan gunung pemadu tinggi di Jipun, Gunung Fuji, enggau tasik iya ke pemadu besai, Danau Biwa.[13]

Tebal agi industri menua Jipun bepalan ba kandang ti bejalai ba semanjai tebing tasik selatan Honshu, ari Tokyo ngagai Nagoya, Kyoto, Osaka, Kobe, enggau Hiroshima.[12][14] Pulau tu disambung enggau tiga buah pulau besai Jipun ke bukai nengah sekeda jematan enggau jalai lubang. Pulau tu keterubah iya bekunsi dua iklim, enggau Honshu Utara ngembuan empat musim enggau tikas pengangat ke mayuh bebida seraya selatan ngasaika musin angat ke panjai, angat sereta sejuk ngagai musin chelap ke enda balat.[15]

Kereban sanding

[edit | edit bunsu]
  1. Farjon, Aljos; Filer, Denis (2013). An Atlas of the World's Conifers: An Analysis of their Distribution, Biogeography, Diversity and Conservation Status. BRILL. p. 268. ISBN 9789004211810.
  2. 2.0 2.1 "Tokyo Metropolis' Population overview – Reiwa 3 January 1" (in Jepun). Tokyo Metropolitan Government. Retrieved 22 October 2021.
  3. "Maps ETC – Asia -> Japan". University of South Florida. Retrieved 25 June 2023.
  4. "Ōyamatotoyoakizushima". Kokugakuin University. Retrieved 29 June 2023.
  5. "Akitsushima". Isahaya Shrine. Retrieved 29 June 2023.
  6. "離島とは(島の基礎知識) (what is a remote island?)". MLIT (Ministry of Land, Infrastructure, Transport and Tourism) (in Jepun). Ministry of Land, Infrastructure, Transport and Tourism. 22 August 2015. Archived from the original (website) on 13 November 2007. Retrieved 9 August 2019. MILT classification 6,852 islands(main islands: 5 islands, remote islands: 6,847 islands)
  7. "Honshu". Encyclopædia Britannica. Retrieved 19 February 2016.
  8. Japan Civil Registry Database 2013
  9. "Maps ETC – Asia -> Japan". University of South Florida. Retrieved 25 June 2023.
  10. "Islands By Land Area". Islands.unep.ch. Archived from the original on 20 February 2018. Retrieved 1 August 2010.
  11. Boquet, Yves (2017). The Philippine Archipelago. Springer. p. 16. ISBN 9783319519265.
  12. 12.0 12.1 12.2 Dolan, Ronald; Worden, Robert (1992). Japan: a country study. Federal Research Division, Library of Congress. Penyalat nyebut: Tag <ref> tidak sah, nama ":0" digunakan secara berulang dengan kandungan yang berbeza
  13. {{cite web}}: Empty citation (help)
  14. {{cite web}}: Empty citation (help)
  15. {{cite web}}: Empty citation (help)