Pegi ngagai isi

Hong Kong

Ari Wikipedia
Hong Kong
香港
Hong Kong Special Administrative Region of the People's Republic of China
Other official names
Location of Hong Kong
Location of Hong Kong (red) within China (beige)
MenuaTemplat:CHN
British possession26 January 1841
Treaty of Nanking29 Ogos 1842
Convention of Peking24 Oktober 1860
New Territories lease9 Jun 1898
Imperial Japanese occupation25 Disember 1941 to 30 Ogos 1945
Re-designated as a British Dependent Territory1 Januari 1981
Sino-British Joint Declaration19 Disember 1984
Handover to China1 July 1997
Administrative centreTamar
Largest district
by population
Sha Tin
Official languages
Karakter China tradisional[lower-alpha 2]
English alphabet
Ethnic groups
(2021)
91.6% China
2.7% Filipino
1.9% Indonesian
0.8% White
0.6% Indian
0.4% Nepalese
2% other[6]
GovernmentDevolved executive-led government within a unitary communist state[7]
John Lee
Eric Chan
Starry Lee
Andrew Cheung
LegislatureLegislative Council
National representation
36 deputies
203 delegates[8]
Area
• Total
2,754.97[9] km2 (1,063.70 bt2) (168th)
• Water (%)
59.70%
(1,640.62 km2;
633.45 sq mi)[9]
• Land
1,114.35 km2
(430.25 sq mi)[9]
Highest elevation957 m (3,140 ft)
Lowest elevation0 m (0 ft)
Population
• 2023 estimate
Neutral increase 7,498,100[10]
• 2021 census
Neutral increase 7,413,070[11]
• Density
6,801[12]/km2 (17,614.5/sq mi) (4th)
GDP (PPP)2025 estimate
• Total
Increase $594.533 billion[13] (50th)
• Per capita
Increase $78,919[13] (18th)
GDP (nominal)2025 estimate
• Total
Increase $428.233 billion[13] (39th)
• Per capita
Increase $56,844[13] (20th)
Gini (2021)Positive decrease 39.7[lower-alpha 3][14]
medium
HDI (2023)Decrease 0.955[15]
very high · 8th
CurrencyHong Kong dollar (HK$) (HKD)
Time zoneUTC+08:00 (HKT)
Date formatdd/mm/yyyy
yyyy年mm月dd日
Mains electricity220 V–50 Hz
Driving sideleft[lower-alpha 4]
Calling code+852
ISO 3166 code
Internet TLD
Number plate prefixesNone for local vehicles, 粤Z for cross-boundary vehicles
ClimateMonsoon-influenced humid subtropical climate (Cwa)

Hong Kong[lower-alpha 5] nya kandang menua administrasyen spesyel di menua China. Bepalan ba tebing tasik selatan China ba selatan Shenzhen, kandang menua tu ngundan Pulau Hong Kong, Kowloon, enggau Kandang Menua Baru. Enggau pemayuh 7.5 juta iku mensia dalam pemesai kandang menua 1,114-kilometer-persegi (430 bt2), Hong Kong nyadi pelilih menua keempat pemadu nias mensia di dunya.

Hong Kong ditumbuhka nyadi koloni Empayar British pengudah dinasti Qing meri Pulau Hong Kong dalam taun 1841–1842 laban udah alah Perang Opium Keterubah. Koloni tu ngerembai ngagai Semenanjung Kowloon ba taun 1860 lalu ngerembai agi lebuh United Kingdom bulih suwa 99 taun ba Kandang Menua Baru dalam taun 1898. Hong Kong dijajah Jipun ari taun 1941 nyentuk ngagai 1945 lebuh Perang Dunya II. Kandang menua tu dialih pengempu ari United Kingdom ngagai China ba taun 1997. Hong Kong ngetanka sistem perintah enggau ekonomi ti nyelai ari sistem ba tanah besai China baruh prinsip satu menua, dua sistem.[lower-alpha 6]

Asal iya kandang endur ti jarang diuan mensia iya nya kampung bumai enggau berikan,[17][18] Hong Kong diatu nyadi sebengkah ari palan pekara wang enggau palan penyangkai kapal komersial ti pemadu besai reti di dunya. Hong Kong nyadi palan pekara wang global ketiga ba dunya di belakang Nengeri New York and London, pengeksport ke-9 pemadu besai, enggau pengimport ke-8 pemadu besai. Mata duit iya, dolar Hong Kong, nyadi mata duit ke-9 pemadu mayuh didagang di dunya. Endur penyampau bilionair kedua pemadu mayuh ari sebarang mengeri di dunya, Hong Kong ngembuan penyampau individu kedua pemadu mayuh ke ngembuan rega beresi ke ultra tinggi.[19][20] Mengeri tu ngembuan siti ari penatai pemisi per kapita ke pemadu tinggi di dunya, taja pan enda sebaka penatai pemisi ke balat agi bisi ba entara peranak. Hong Kong nyadi mengeri ke pemadu mayuh begunan pengeramak langit di dunya, taja pan rumah iya seruran bisi peminta ke tinggi.

  1. 1.0 1.1 Nadai bansa jaku China ti spesifik ti rasmi ba kandang menua nya. Peranak menua tu mayuh ngena Jaku Kanton, standard de facto ba kandang menua tu.[1][2][3]
  2. 2.0 2.1 Ungkup tebal agi guna perintah, dokumen ditulis ngena karakter China tradisional bisi kuasa ari ke ditulis enggau karakter China dipemuntang.[4] Jaku English bekunsi status ti sama enggau jaku China dalam semua prosiding rasmi.[5]
  3. Pengudah ubah ungkup chukai enggau pemindah sosial
  4. Except for the Hong Kong-Zhuhai-Macao Bridge Hong Kong Link Road, which drives on the right.[16]
  5. Taja pia, pemutus ke digaga Komiti Tetap Kongres Rakyat Nasional ngalahka sebarang proses akim kandang menua. Nangkanka nya, Kunsil Nengeri tau neritka undang-undang menua ba pelilih menua nya nitihka gaya ke spesifik.

Kereban sanding

[edit | edit bunsu]
  1. Leung 2016.
  2. Official Languages Ordinance.
  3. Population By-Census 2021, pp. 31, 51–52
  4. Legislative Council Disclaimer and Copyright Notice
  5. Use of Chinese in Court Proceedings 2011
  6. Population By-Census 2021, p. 46.
  7. "China (People's Republic of) 1982 (rev. 2004)". Constitute project. Archived from the original on 17 July 2015. Retrieved 25 August 2019.
  8. Cheung 2017.
  9. 9.0 9.1 9.2 "Survey and Mapping Office – Circulars and Publications". Survey and Mapping Office. Archived from the original on 31 March 2023. Retrieved 20 October 2020.
  10. "Mid-year population for 2023" (Press release). Census and Statistics Department. 15 August 2023. Archived from the original on 15 November 2023. Retrieved 15 November 2023.
  11. "Key statistics of the 2021 and 2011 Population Census" (PDF). census2021.gov.hk. Archived (PDF) from the original on 13 March 2022. Retrieved 15 March 2022.
  12. "Main Tables – 2021 Population Census". census2021.gov.hk. Archived from the original on 14 November 2022. Retrieved 15 March 2022.
  13. 13.0 13.1 13.2 13.3 "IMF DataMapper: Hong Kong". International Monetary Fund. 2025. Retrieved 13 November 2025.
  14. Household Income Distribution 2021, p. 5
  15. "Human Development Report 2025" (PDF) (in Inggeris). United Nations Development Programme. 6 May 2025. Archived (PDF) from the original on 6 May 2025. Retrieved 6 May 2025.
  16. Technical Legislative Amendments on Traffic Arrangements for the Hong Kong-Zhuhai-Macao Bridge 2017
  17. Carroll 2007, pp. 15–21.
  18. Ren 2010, p. 221.
  19. Kirschner, Kylie (10 September 2023). "The top 10 cities around the world with the most ultra-wealthy people". Business Insider. Archived from the original on 15 November 2023. Retrieved 15 November 2023.
  20. Frank, Robert (2024-07-19). "The ultra-wealthy just gained $49 trillion in wealth thanks to stocks". CNBC (in Inggeris). Retrieved 2025-07-25.