Hong Kong
Hong Kong 香港 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hong Kong Special Administrative Region of the People's Republic of China Other official names
| |||||||
Location of Hong Kong (red) within China (beige) | |||||||
| Menua | Templat:CHN | ||||||
| British possession | 26 January 1841 | ||||||
| Treaty of Nanking | 29 Ogos 1842 | ||||||
| Convention of Peking | 24 Oktober 1860 | ||||||
| New Territories lease | 9 Jun 1898 | ||||||
| Imperial Japanese occupation | 25 Disember 1941 to 30 Ogos 1945 | ||||||
| Re-designated as a British Dependent Territory | 1 Januari 1981 | ||||||
| Sino-British Joint Declaration | 19 Disember 1984 | ||||||
| Handover to China | 1 July 1997 | ||||||
| Administrative centre | Tamar | ||||||
| Largest district by population | Sha Tin | ||||||
| Official languages | |||||||
| Karakter China tradisional[lower-alpha 2] English alphabet | |||||||
| Ethnic groups (2021) | 91.6% China 2.7% Filipino 1.9% Indonesian 0.8% White 0.6% Indian 0.4% Nepalese 2% other[6] | ||||||
| Government | Devolved executive-led government within a unitary communist state[7] | ||||||
| John Lee | |||||||
| Eric Chan | |||||||
| Starry Lee | |||||||
| Andrew Cheung | |||||||
| Legislature | Legislative Council | ||||||
| National representation | |||||||
| 36 deputies | |||||||
| 203 delegates[8] | |||||||
| Area | |||||||
• Total | 2,754.97[9] km2 (1,063.70 bt2) (168th) | ||||||
• Water (%) | 59.70% (1,640.62 km2; 633.45 sq mi)[9] | ||||||
• Land | 1,114.35 km2 (430.25 sq mi)[9] | ||||||
| Highest elevation | 957 m (3,140 ft) | ||||||
| Lowest elevation | 0 m (0 ft) | ||||||
| Population | |||||||
• 2023 estimate | |||||||
• 2021 census | |||||||
• Density | 6,801[12]/km2 (17,614.5/sq mi) (4th) | ||||||
| GDP (PPP) | 2025 estimate | ||||||
• Total | |||||||
• Per capita | |||||||
| GDP (nominal) | 2025 estimate | ||||||
• Total | |||||||
• Per capita | |||||||
| Gini (2021) | medium | ||||||
| HDI (2023) | very high · 8th | ||||||
| Currency | Hong Kong dollar (HK$) (HKD) | ||||||
| Time zone | UTC+08:00 (HKT) | ||||||
| Date format | dd/mm/yyyy yyyy年mm月dd日 | ||||||
| Mains electricity | 220 V–50 Hz | ||||||
| Driving side | left[lower-alpha 4] | ||||||
| Calling code | +852 | ||||||
| ISO 3166 code | |||||||
| Internet TLD | |||||||
| Number plate prefixes | None for local vehicles, 粤Z for cross-boundary vehicles | ||||||
| Climate | Monsoon-influenced humid subtropical climate (Cwa) | ||||||
Hong Kong[lower-alpha 5] nya kandang menua administrasyen spesyel di menua China. Bepalan ba tebing tasik selatan China ba selatan Shenzhen, kandang menua tu ngundan Pulau Hong Kong, Kowloon, enggau Kandang Menua Baru. Enggau pemayuh 7.5 juta iku mensia dalam pemesai kandang menua 1,114-kilometer-persegi (430 bt2), Hong Kong nyadi pelilih menua keempat pemadu nias mensia di dunya.
Hong Kong ditumbuhka nyadi koloni Empayar British pengudah dinasti Qing meri Pulau Hong Kong dalam taun 1841–1842 laban udah alah Perang Opium Keterubah. Koloni tu ngerembai ngagai Semenanjung Kowloon ba taun 1860 lalu ngerembai agi lebuh United Kingdom bulih suwa 99 taun ba Kandang Menua Baru dalam taun 1898. Hong Kong dijajah Jipun ari taun 1941 nyentuk ngagai 1945 lebuh Perang Dunya II. Kandang menua tu dialih pengempu ari United Kingdom ngagai China ba taun 1997. Hong Kong ngetanka sistem perintah enggau ekonomi ti nyelai ari sistem ba tanah besai China baruh prinsip satu menua, dua sistem.[lower-alpha 6]
Asal iya kandang endur ti jarang diuan mensia iya nya kampung bumai enggau berikan,[17][18] Hong Kong diatu nyadi sebengkah ari palan pekara wang enggau palan penyangkai kapal komersial ti pemadu besai reti di dunya. Hong Kong nyadi palan pekara wang global ketiga ba dunya di belakang Nengeri New York and London, pengeksport ke-9 pemadu besai, enggau pengimport ke-8 pemadu besai. Mata duit iya, dolar Hong Kong, nyadi mata duit ke-9 pemadu mayuh didagang di dunya. Endur penyampau bilionair kedua pemadu mayuh ari sebarang mengeri di dunya, Hong Kong ngembuan penyampau individu kedua pemadu mayuh ke ngembuan rega beresi ke ultra tinggi.[19][20] Mengeri tu ngembuan siti ari penatai pemisi per kapita ke pemadu tinggi di dunya, taja pan enda sebaka penatai pemisi ke balat agi bisi ba entara peranak. Hong Kong nyadi mengeri ke pemadu mayuh begunan pengeramak langit di dunya, taja pan rumah iya seruran bisi peminta ke tinggi.
Nota
[edit | edit bunsu]- ↑ 1.0 1.1 Nadai bansa jaku China ti spesifik ti rasmi ba kandang menua nya. Peranak menua tu mayuh ngena Jaku Kanton, standard de facto ba kandang menua tu.[1][2][3]
- ↑ 2.0 2.1 Ungkup tebal agi guna perintah, dokumen ditulis ngena karakter China tradisional bisi kuasa ari ke ditulis enggau karakter China dipemuntang.[4] Jaku English bekunsi status ti sama enggau jaku China dalam semua prosiding rasmi.[5]
- ↑ Pengudah ubah ungkup chukai enggau pemindah sosial
- ↑ Except for the Hong Kong-Zhuhai-Macao Bridge Hong Kong Link Road, which drives on the right.[16]
- ↑
- US: /ˈhɒŋkɒŋ/ or UK: /hɒŋˈkɒŋ/; China: 香港; Jyutping: Hoeng1 gong2; Yale jaku Kanton: Hēunggóng, Cantonese: [hœ́ːŋ.kɔ̌ːŋ]
- Officially the Hong Kong Special Administrative Region of the People's Republic of China (abbr. Hong Kong SAR or HKSAR; China: 中華人民共和國香港特別行政區; pinyin: Xiānggǎng Tèbié Xíngzhèngqū; Yale jaku Kanton: Hēunggóng Dahkbiht Hàhngjingkēui).
- Legally Hong Kong, China in international treaties and organisations.
- ↑ Taja pia, pemutus ke digaga Komiti Tetap Kongres Rakyat Nasional ngalahka sebarang proses akim kandang menua. Nangkanka nya, Kunsil Nengeri tau neritka undang-undang menua ba pelilih menua nya nitihka gaya ke spesifik.
Kereban sanding
[edit | edit bunsu]- ↑ Leung 2016.
- ↑ Official Languages Ordinance.
- ↑ Population By-Census 2021, pp. 31, 51–52
- ↑ Legislative Council Disclaimer and Copyright Notice
- ↑ Use of Chinese in Court Proceedings 2011
- ↑ Population By-Census 2021, p. 46.
- ↑ "China (People's Republic of) 1982 (rev. 2004)". Constitute project. Archived from the original on 17 July 2015. Retrieved 25 August 2019.
- ↑ Cheung 2017.
- ↑ 9.0 9.1 9.2 "Survey and Mapping Office – Circulars and Publications". Survey and Mapping Office. Archived from the original on 31 March 2023. Retrieved 20 October 2020.
- ↑ "Mid-year population for 2023" (Press release). Census and Statistics Department. 15 August 2023. Archived from the original on 15 November 2023. Retrieved 15 November 2023.
- ↑ "Key statistics of the 2021 and 2011 Population Census" (PDF). census2021.gov.hk. Archived (PDF) from the original on 13 March 2022. Retrieved 15 March 2022.
- ↑ "Main Tables – 2021 Population Census". census2021.gov.hk. Archived from the original on 14 November 2022. Retrieved 15 March 2022.
- ↑ 13.0 13.1 13.2 13.3 "IMF DataMapper: Hong Kong". International Monetary Fund. 2025. Retrieved 13 November 2025.
- ↑ Household Income Distribution 2021, p. 5
- ↑ "Human Development Report 2025" (PDF) (in Inggeris). United Nations Development Programme. 6 May 2025. Archived (PDF) from the original on 6 May 2025. Retrieved 6 May 2025.
- ↑ Technical Legislative Amendments on Traffic Arrangements for the Hong Kong-Zhuhai-Macao Bridge 2017
- ↑ Carroll 2007, pp. 15–21.
- ↑ Ren 2010, p. 221.
- ↑ Kirschner, Kylie (10 September 2023). "The top 10 cities around the world with the most ultra-wealthy people". Business Insider. Archived from the original on 15 November 2023. Retrieved 15 November 2023.
- ↑ Frank, Robert (2024-07-19). "The ultra-wealthy just gained $49 trillion in wealth thanks to stocks". CNBC (in Inggeris). Retrieved 2025-07-25.