Bismut
| Bismut | |||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Gaya | lustrous brownish silver | ||||||||||||||
| Pemerat atom standard Ar°(Bi) | |||||||||||||||
| Bismut dalam jadual bemansa | |||||||||||||||
| Lumur atom (Z) | 83 | ||||||||||||||
| Raban | raban 15 (raban pniktogen) | ||||||||||||||
| Mansa | mansa 6 | ||||||||||||||
| Blok | p-block | ||||||||||||||
| Konfigurasyen elektron | [Xe] 4f14 5d10 6s2 6p3 | ||||||||||||||
| Elektron tiap pabung | 2, 8, 18, 32, 18, 5 | ||||||||||||||
| Penteba fizikal | |||||||||||||||
| Fasa ba PTS | solid | ||||||||||||||
| Taka lebur | 544.7 K (271.5 °C, 520.7 °F) | ||||||||||||||
| Taka gesak | 1837 K (1564 °C, 2847 °F) | ||||||||||||||
| Penias (at 20° C) | 9.807 g/cm3 [3] | ||||||||||||||
| lebuh chechair (ba t.l.) | 10.05 g/cm3 | ||||||||||||||
| Pengangat gempung | 11.30 kJ/mol | ||||||||||||||
| Pengangat pengewap | 179 kJ/mol | ||||||||||||||
| Buat pengangat molar | 25.52 J/(mol·K) | ||||||||||||||
| Buat pengangat tentu | 122.117 J/(kg·K) | ||||||||||||||
Tekan wap
| |||||||||||||||
| Penteba atom | |||||||||||||||
| Gaya oksidisasyen | suah: +3 −3,[8] −2,[4] −1,[4] +1,[5] +2,[6] +4,[7] +5[8] | ||||||||||||||
| Elektronegativiti | Pauling scale: 2.02 | ||||||||||||||
| Energi ionisasyen |
| ||||||||||||||
| Jejari atom | empirical: 156 pm | ||||||||||||||
| Jejari kovalen | 148±4 pm | ||||||||||||||
| Jejari Van der Waals | 207 pm | ||||||||||||||
| Penteba bukai | |||||||||||||||
| Penyadi asal | primordial | ||||||||||||||
| Struktur kristal | rhombohedral (hR2) | ||||||||||||||
| Lattice constants | a = 0.47458 nm α = 57.236° ah = 0.45462 nm ch = 1.18617 nm (at 20 °C)[3] | ||||||||||||||
| Thermal expansion | 13.09×10−6/K (at 20 °C)[lower-alpha 1] | ||||||||||||||
| Thermal conductivity | 7.97 W/(m⋅K) | ||||||||||||||
| Electrical resistivity | 1.29 µΩ⋅m (at 20 °C) | ||||||||||||||
| Magnetic ordering | diamagnetic | ||||||||||||||
| Molar magnetic susceptibility | −280.1×10−6 cm3/mol[9] | ||||||||||||||
| Young's modulus | 32 GPa | ||||||||||||||
| Shear modulus | 12 GPa | ||||||||||||||
| Bulk modulus | 31 GPa | ||||||||||||||
| Pengelaju munyi thin rod | 1790 m/s (at 20 °C) | ||||||||||||||
| Poisson ratio | 0.33 | ||||||||||||||
| Mohs hardness | 2.25 | ||||||||||||||
| Brinell hardness | 70–95 MPa | ||||||||||||||
| Lumur CAS | 7440-69-9 | ||||||||||||||
| History | |||||||||||||||
| Pemeri nama | possibly from German Wismuth, itself perhaps from weiße Masse, "white mass" | ||||||||||||||
| Penemu | Arabic alchemists[sitasyen patut disediaka] (before AD 1000) | ||||||||||||||
| Isotop bismut | |||||||||||||||
| Nadai Templat:kutak info isotop bismut | |||||||||||||||
Bismut (ari jaku English : Bismuth) iya nya sebengkah elemen ti ngembuan lumur atom 83 lalu diberi lambang Bi . Leka jaku saintifik lama ke bismut iya nya bisman . Dalam jaku Melayu, bismut mega dikelala enggau nama wurung timah . Logam tu berat, rapuh sereta bechura pink. Bismut diklasifikasyenka nyadi logam ti lemi lalu ngembuan sifat kimia ti sebaka enggau arsenik sereta antimoni . Entara semua logam, diamagnetisme bismut nya ke pemadu asli , lalu konduktiviti terma bismut nya kedua pemadu baruh sepengudah merkuri . Logam tu dianggap umum nyadi logam kepenudi dalam jadual berkala ti stabil sereta enda radioaktif, taja pan ke bendar iya bismut bisi radioaktif mimit tang ngembuan timpuh setengah idup ti panjai bendar.
Sebatian bismut dikena dalam bidang kosmetik(barang kanta) enggau ubat. Aloi bismut majak beguna ba pengawa dagang enggau komersial nyadika ganti plumbum, kelebih agi pengudah plumbum ditemu bisi empas toksik sereta tau mai penusah ngagai mensia.
Sejarah
[edit | edit bunsu]Bismut engka beasal ari jaku Latin bisemutun, ari jaku Jerman Wismuth . Keterubah iya, bismut suah disakal enggau timah enggau plumbum ketegal gamal seduai iya sebaka. Claude Francois Geoffroy dalam taun 1753 mujur nunjukka logam tu bebida ari plumbum.
Pemisi
[edit | edit bunsu]Ba kerak Bumi, penyampau bismut kira-kira 2 kali lipat mayuh agi ari emas. Mineral ti suah dikena ba bismut nyengkaum bismutit enggau bismut . Bismut selalu iya dipansutka nyadi produk sampingan ari pengawa memproses biji logam baka plumbum, tungsten enggau logam bechampur bukai.
Guna
[edit | edit bunsu]Dalam pengawa berubat, bismut subsalisilat nya antasid ti suah dikena ngeraika pemedis ba perut baka cirit-birit . Campur bismut enggau mangan ulih ngasilka magnet kekal. Bismut telurida nyadi komponen semikonduktor sereta termoelektrik ti badas.
Nota
[edit | edit bunsu]- ↑ The thermal expansion is anisotropic: the coefficients for each crystal axis (at 20 °C) are αah = 11.26×10−6/K, αch = 16.74×10−6/K, and αaverage = αvolume/3 = 13.09×10−6/K.
Kereban sanding
[edit | edit bunsu]Diambi
[edit | edit bunsu]- ↑ "Standard Atomic Weights: Bismuth". CIAAW. Templat:Infobox element/symbol-to-saw/year-changed.
{{cite web}}: Check date values in:|date=(help) - ↑ Prohaska, Thomas; Irrgeher, Johanna; Benefield, Jacqueline; Böhlke, John K.; Chesson, Lesley A.; Coplen, Tyler B.; Ding, Tiping; Dunn, Philip J. H.; Gröning, Manfred; Holden, Norman E.; Meijer, Harro A. J. (2022-05-04). "Standard atomic weights of the elements 2021 (IUPAC Technical Report)". Pure and Applied Chemistry (in Inggeris). doi:10.1515/pac-2019-0603. ISSN 1365-3075.
- ↑ 3.0 3.1 Arblaster, John W. (2018). Selected Values of the Crystallographic Properties of Elements. Materials Park, Ohio: ASM International. ISBN 978-1-62708-155-9.
- ↑ 4.0 4.1 Bi(−2) and Bi(−1) occur in Zintl phases, e.g. (Ca2+)22[Bi4]4−([Bi2]4−)4[Bi3−]8; see Ponou, Siméon (2006). "Germanides, Germanide-Tungstate Double Salts and Substitution Effects in Zintl Phases". Technische Universität München. Lehrstuhl für Anorganische Chemie mit Schwerpunkt Neue Materialien. p. 68.
- ↑ Bi(I) has been observed in organobismuth compounds; see Šimon, Petr; de Proft, Frank; Jambor, Roman; Růžička, Aleš; Dostál, Libor (2010). "Monomeric Organoantimony(I) and Organobismuth(I) Compounds Stabilized by an NCN Chelating Ligand: Syntheses and Structures". Angewandte Chemie International Edition. 49 (32): 5468–5471. doi:10.1002/anie.201002209. PMID 20602393.
- ↑ Bi(+2) has been observed in dibismuthines (R2Bi—BiR2), see Ashe, Arthur J. III (1990). "Thermochromic Distibines and Dibismuthines". Advances in Organometallic Chemistry. 30: 77–97. doi:10.1016/S0065-3055(08)60499-2. ISBN [[Special:BookSources/Templat:Format ISBN|[[:Templat:Format ISBN]]]].
{{cite journal}}: Check|isbn=value: invalid character (help) - ↑ Bi(IV) has been observed; see A. I. Aleksandrov, I. E. Makarov (1987). "Formation of Bi(II) and Bi(IV) in aqueous hydrochloric solutions of Bi(III)". Bulletin of the Academy of Sciences of the USSR, Division of Chemical Science. 36 (2): 217–220. doi:10.1007/BF00959349. S2CID 94865394.
- ↑ Templat:Greenwood&Earnshaw2nd
- ↑ Weast, Robert (1984). CRC, Handbook of Chemistry and Physics. Boca Raton, Florida: Chemical Rubber Company Publishing. pp. E110. ISBN 0-8493-0464-4.
