Pegi ngagai isi

Afrika Utara

Ari Wikipedia
Afrika Utara
Pemesai4,761,667 km2 (1,838,490 bt2)[1]
Pemayuh mensiaNeutral increase 275,023,221 (2025)[2]
Menua
Other territories (5)
Partially recognized states (1)
Zon jamUTC+00:00
UTC+01:00
UTC+02:00
Penias mensia di Afrika naka taun 2000

Afrika Utara, nya kandang meua ti mungkur bagi utara benua Afrika. Nadai skop ti diterima tunggal ungkup pelilih menua. Taja pia, iya kadang-kadang ditukuka nyadi ngerembai ari pelilih pantai Tasik Atlantik ba Sahara Barat di piak barat, ngagai Ejip enggau pelilih pantai Tasik Mirah Sudan di piak timur.[7]

Definisyen ti pemadu suah dikena ungkup garis entara menua pelilih menua nya nyengkaum Algeria, Ejip, Libia, Moroko, Tunisia, enggau Sahara Barat, kandang menua diperebutka entara Moroko enggau menua ti dikelala separuh Republik Demokratik Arab Sahrawi. Definisyen Gerempung Bansa Beserakup nyengkaumka kesemua menua tu enggau Sudan.[8] Serakup Afrika meri definisyen pelilih menua nya sebaka, semina bebida enggau GBB dalam enda nyengkaum Sudan lalu nyengkaum Mauritania.[9] Sahel, selatan Padang Pasir Sahara, tau dianggap nyadi batas selatan Afrika Utara.[10][11][12] Afrika Utara nyengkaum mengeri Sepanyol Ceuta enggau Melilla, sereta plazas de soberanía. Iya mega tau dianggap nyengkaum Malta, pia mega kandang menua Itali, Portugis, enggau Sepanyol ke bukai baka Lampedusa enggau Lampione, Madeira, sereta Pulau-pulau Kanaria, ti semua nya semak agi enggau benua Afrika ari Eropah tauka semak enggau benua Afrika baka Eropah.

Afrika Barat Laut udah diuan bansa Berber kenyau pun sejarah dirikut, seraya bagi timur Afrika Utara udah nyadi palan pendiau bansa Ejip Kelia enggau Nubi. Ba kurun ketujuh enggau kelapan, bansa Arab ari semenanjung Arab disapu ngagai serata pelilih menua nya maya penaluk keterubah orang Islam. Pemindah bansa Arab ngagai Maghreb erengkah enda lama udah nya, ti ngepunka proses panjai pengislam enggau Arabisasyen topi udah ngubah pechah demografi pelilih menua nya lalu netapka rampa budaya Afrika Utara kenyau ari nya.[13] Mauh, tang ukai semua, bansa Berber enggau Kopt begempung dalam budaya Arab-Islam, lalu kemaya tu, lalu kemaya tu, bansa Arab nyadi pengabis mayuh penyampau tubuh ba semua menua Afrika Utara.[14]

Menua enggau rayat Afrika Utara bekunsi mayuh identiti genetik, etnik, budaya enggau jaku sereta pengaruh sida enggau Afrika Timur/Sahel enggau Timur Tengah/Asia Barat, siti proses ti bepun kenyau Revolusyen Neolitik c. 10,000 BC sereta Ejip pradinasti. Menua-menua Afrika Utara mega nyadi sebagi besai ari dunya Arab. Pengaruh Islam enggau Arab di Afrika Utara mengkang dominan kenyau ari nya, enggau pelilih menua nya nyadi integral dalam dunya Islam. Afrika Utara bekaul enggau Timur Tengah dalam kandang geopolitik deka numbuhka kandang menua Timur Tengah-Afrika Utara.[15]

  1. In 1976, Spain withdrew from Western Sahara and informed the Secretary-General of the United Nations that it no longer considers itself responsible for the territory. Nonetheless, the criminal division of the Spanish National High Court ruled in 2014 that Spain remains as Western Sahara's de jure administering power.[6]

Kereban sanding

[edit | edit bunsu]
  1. "North Africa | History, Countries, Map, Population, & Facts | Britannica". www.britannica.com (in Inggeris). 23 March 2025. Retrieved 9 April 2025.
  2. "Population of Northern Africa (2025)". Worldometers. 2025. Retrieved 15 March 2025.
  3. Brett, Michael. "Definition: North Africa (region, Africa)". Encyclopedia Britannica. Retrieved 9 September 2021.
  4. Mattar, Philip (1 June 2004). Encyclopedia of the Modern Middle East and North Africa. Macmillan Reference USA. ISBN 9780028657691.
  5. De facto government of parts of Western Sahara, claimant to the whole area).
  6. "AAN 256/2014 - ECLI:ES:AN:2014:256A" (PDF). 21 November 2014. Retrieved 2 July 2025. In conclusion, Spain is still de jure, although not de facto, the Administering Power, and as such, until the end of the decolonization, has the obligations contained in articles 73 and 74 of the Charter of the United Nations.
  7. Brett, Michael. "Definition: North Africa (region, Africa)". Encyclopedia Britannica. Retrieved 9 September 2021.
  8. "UNSD — Methodology". United Nations Statistics Division. Archived from the original on 16 January 2023.
  9. "Member States". African Union. Archived from the original on 2 January 2025. Retrieved 2 January 2025.
  10. es-Sadi, Abderrahman (1898). Tarikh es soudan (in Arab). Paris E. Leroux.
  11. Andrew, McGregor (2001). "The Circassian Qubbas of Abbas Avenue, Khartoum: Governors and Soldiers in 19th Century Sudan" (PDF). Nordic Journal of African Studies. Archived from the original (PDF) on 15 February 2019. Retrieved 25 October 2018.
  12. Berglee, Royal (17 June 2016). "North Africa and the African Transition Zone". World Regional Geography. University of Minnesota Libraries Publishing edition, 2016. This edition adapted from a work originally published in 2012 by Flatworld Knowledge. Archived from the original on 1 December 2022.
  13. Manning, Patrick; Trimmer, Tiffany (4 May 2020). Migration in World History (in Inggeris). Routledge. ISBN 978-1-351-25666-7. In a migration that was part invasion and part settlement, the Bedouin tribes took control of Tunisia and extended their influence all the way to Morocco. As they arrived the Beni Hilal and Beni Sulaym settled, married into local populations, turned agricultural land into grazing lands, and expanded the influence of their lifestyle so that within three centuries the population was principally Arab in identity and language rather than Berber. From Morocco, Arabs continued migrating into the desert, and what is now Mauritania became Arabic-speaking.
  14. Encyclopedia of African Peoples (in Inggeris). Routledge. 26 November 2013. ISBN 978-1-135-96341-5.
  15. Güney, Aylın; Gökcan, Fulya (February 2012). "The 'Greater Middle East' as a 'Modern' Geopolitical Imagination in American Foreign Policy". Geopolitics. 15: 22–38. doi:10.1080/14650040903420370. hdl:11693/22476.